Debatt
S: För få unga som mår dåligt får hjälp
Första linjens psykiatri är ojämlikt fördelad på vårdcentralerna i region Stockholm och för få barn får hjälp. Vi vill satsa på en kraftig utbyggnad av första linjens psykiatri, skriver Aida Hadžialić, finansregionråd i opposition (S), m fl.
Publicerad: 6 november 2019, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Psykisk ohälsa som inte fångas upp i tid kan få konsekvenser för resten av livet.” Foto: Artem Furman, Colourbox
Barn och ungas psykiska hälsa är en av tids viktigaste folkhälsofrågor. Unga är den grupp som sticker ut som mest drabbade av psykisk ohälsa. Varannan ung lider av ängslan, oro eller ångest. Den psykiska ohälsans yttersta konsekvens, självmord, har i åldersgruppen 15 - 24 år ökat årligen sedan 1994.
Psykisk ohälsa som inte fångas upp i tid kan få konsekvenser för resten av livet. En grupp som ligger i riskzonen är barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) som många gånger inte får rätt stöd eller anpassningar för att klara skolgången.
I dag är det första linjens psykiatri som ska möta psykiska problem bland barn och unga eller hänvisa vidare till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den är dock ojämlikt fördelad på för få vårdcentraler. I Rinkeby-Kista har bara 0,5 procent av barnen fått hjälp av första linjens psykiatri.
I relation till behoven är det för få barn som får hjälp. Många vet heller inte vart de ska vända sig vid psykisk ohälsa, och vänder sig därför direkt till BUP. Åtta av tio samtal till BUP borde egentligen tas om hand av första linjen.
Vi socialdemokrater ser att vi måste lyfta blicken och samorganisera insatser och stöd med utgångspunkt i barn och ungas bästa.
■ Första linjens psykiatri i elevhälsan – det ska vara lätt att få hjälp och stöd i elevhälsan, även för psykisk ohälsa som inte är kopplad till prestationer i klassrummet. Det är en stor tillgång att den redan finns i barn och ungas vardag och ger möjlighet att arbeta proaktivt och förebyggande. En förstärkt samverkan skulle ge förutsättningar för den kommunala elevhälsan att fokusera på måluppfyllelse och avlasta BUP som ska ta hand om de barn och ungdomar som är i faktiskt behov av specialistvård.
■ Första linjen i elevhälsan ska även finnas i förskolan, där den i dag är nästan obefintlig. Rätt stöd tidigt är inte minst viktigt för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
■ Allmänna hälsosamtal med första linje-kurator, sjuksköterska eller psykolog för att sänka trösklarna till att söka hjälp och upptäcka tidiga tecken på psykisk problematik.
■ Alla ska veta vart de ska vända sig vid psykisk ohälsa. 1177:s uppdrag breddas och blir ”En väg in” och möjlig stödfunktion för barn och unga med psykisk ohälsa. Det ska ge möjlighet till en snabb första bedömning och hänvisning till rätt vårdnivå.
Vi socialdemokrater är beredda att satsa på att det psykologiska stödet ska finnas brett och lättillgängligt i barn och ungdomars vardag genom en kraftfull utbyggnad av primärvårdens första linje-psykiatri, som integreras i elevhälsan och även finns närvarande digitalt. På så sätt kan första linjen även arbeta uppsökande gentemot det stora mörkertal av unga som inte får hjälp i dag.
På samma sätt som vi framgångsrikt tagit oss an andra folkhälsoutmaningar, ska vi jobba målmedvetet för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Det handlar i grunden om alla barn och ungas rätt att färdas väl genom livet.
Aida Hadzialic, finansregionråd i opposition (S), Region Stockholm
Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd i opposition (S), Region Stockholm
Elinor Odeberg, gruppledare för Socialdemokraterna i Psykiatriberedningen, Region Stockholm
Liselott Vahermägi, ledamot för Socialdemokraterna i Psykiatriberedningen, Region Stockholm
Esma Yagci, distriktsordförande SSU Stockholms län
Alma Carlsson, vice ordförande SSU Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.