”Röj undan hindren och skapa en värdig äldreomsorg för alla”

Bristen på utbildad personal inom vård och omsorg har varit och är fortfarande stor, men nu finns det finns en potentiell rekryteringsbas bland många av dem som har förlorat jobbet i pandemins spår. Intresset för vårdutbildningar har ökat och engagemanget hos redan befintlig personal är högt.

Regeringen förslår att kommunerna ska få tillskott för att stärka äldreomsorgen. Dessutom sa Riksdagen nyligen ja till att införa ett äldreomsorgslyft för att vidareutbilda och tillsvidareanställa personal inom äldreomsorgen. 10 000 anställda inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på arbetstid och därefter erbjudas tillsvidareanställningar på heltid.

Initiativen kommer inte en dag för tidigt. Äldreomsorgen har länge haft stora problem och under lång tid haft brist på utbildad personal. Under den pågående coronapandemin har behoven eskalerat, men redan 2018 rapporterade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om en omfattande kunskapsbrist inom äldreomsorgen. Granskningen visade att bristande kompetens hos personalen bidrog till otrygghet, missförhållanden och allvarliga vårdskador. Mellan 30 och 40 procent av personalen inom äldreomsorgen saknar i dag en grundläggande vårdutbildning.

Därför är äldreomsorgslyftet både välkommet och nödvändigt. Men det räcker inte för att skapa den förändring vi vill åstadkomma. Med dagens regler kan vi inte erbjuda alla som vill arbeta med vård och omsorg en utbildning. Vi kan heller inte säkerställa att de som erbjuds en utbildning, kan tillgodogöra sig den. Vi föreslår därför:

￭ att reglerna för antagning till Komvux ändras. Gör det möjligt för kommunerna att anta alla som söker en vård- och omsorgsutbildning. Om man redan har en gymnasieexamen får man i flera kommuner inte läsa vidare på Komvux. Det exkluderar alla med gymnasieexamen inom ett annat område som jobbar inom äldreomsorgen och vill vidareutbilda sig till undersköterska. Utan undersköterskeutbildning är det svårt att få en tillsvidareanställning inom kommunernas äldreomsorg. Antagningsreglerna behöver ändras så vi slipper tappa dem som vill jobba inom vård och omsorg, 
￭ att det säkerställs att alla kan tillgodogöra sig utbildningen. Många i behov av vård och omsorg har annat modersmål än svenska och vi behöver utbildad personal som talar olika språk. Därför är det bra att delar av medlen inom äldreomsorgslyftet ska gå till utbildningsplatser där utbildningen kombineras med svenska för invandrare eller svenska som andraspråk. Men själva utbildningen till vårdbiträde och undersköterska är på gymnasienivå, och kräver en viss nivå på kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Tillåt därför att utbildningen tar längre tid, så att alla hinner ta till sig kunskaperna ordentligt. 
￭ att det införs lön på lärlingsplatser. Lärlingsutbildningen där eleverna i stor utsträckning lär sig språket på arbetsplatsen, är bra. Men den leder ofta till att elever erbjuds jobb som timanställda och då i stället väljer att genomföra de fortsatta studierna på distans för att kunna kombinera arbete och studier. Därmed tappar de en stor del av den kvalitativa utbildningen när det gäller språkkompetens. Inför därför ”lön” på lärlingsplatser på samma sätt som till exempel trainees fick via Arbetsförmedlingen tidigare, så att fler har möjlighet att klara sina studier också rent ekonomiskt.

Vi är redo att ta vårt ansvar för komma till rätta med bristen på utbildad personal inom vård och omsorg. Men nu måste också regeringen ta sitt ansvar. Låt oss ta till vara det ökade intresset för vårdutbildningar och det stora engagemanget som finns hos alla medarbetare inom äldreomsorgen.

Christer Hammar, chef Academedia vuxenutbildning

Camilla Egerlid, utbildningsdirektör Hermods

Marie Palmgren, verksamhetschef Kompetensutvecklingsinstitutet