Debatt
”Rimligt att idéburna aktörer får en särställning”
Valfriheten inom välfärden har ensidigt gynnat kommersiella aktörer på bekostnad av idéburna verksamheter. Därför är det rimligt att kommuner och regioner kan ge idéburna aktörer en särställning, skriver företrädare för den idéburna sektorn i en replik till Svenskt Näringsliv.
Publicerad: 15 november 2019, 09:13
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Förutsättningarna i dag är inte rättvisa mellan olika former av utförare, skriver Famna m fl. Foto: Britt Mattsson, Bildbyrån
De senaste decennierna har valfriheten inom välfärden ökat snabbt i Sverige. För patienter, brukare och kunder finns det nu ofta flera utförare att välja bland. Det finns stora fördelar med en ökad valfrihet i välfärden. Men det faktum att enbart kommersiella aktörer gynnats av tillväxten medan idéburna aktörer nästan inte vuxit alls visar att förutsättningarna inte är rättvisa mellan olika former av utförare.
År 2000 stod de kommersiella bolagen för 9 procent av välfärden medan idéburna stod för 4 procent. I dag står de kommersiella för minst en femtedel av välfärden medan idéburna har backat till 3 procent. Detta samtidigt som de idéburna aktörerna har deklarerat att man vill växa och politiker från alla partier sagt att de vill se mer idéburet i välfärden.
Missgynnandet av idéburna aktörer handlar om allt ifrån svårigheter att finansiera investeringar för tillväxt till osynliggörande i statistiken (ännu i dag skiljs inte på kommersiella och idéburna aktörer i Sveriges offentliga statistik). Men viktigast är att offentliga upphandlingar inte alls premierar det som är de centrala fördelarna med idéburna organisationer:
■ Idéburna aktörer drivs av värderingar som på allvar genomsyrar verksamheten, inte något som enbart står som en slogan på hemsidan.
■ Medarbetarna i idéburna verksamheter vet att målet enbart är att leverera kvalitet, inte att väga kvaliteten mot kravet på avkastning.
■ Våra verksamheter finns där det finns behov, inte där det finns en marknadspotential.
■ Våra ägare siktar inte på en exit, många verksamheter fanns innan kommuner och landsting började fundera över välfärd.
Utredningen som har till uppgift att skapa en tydlig definition av idéburna verksamheter har även uppdraget att peka på områden där definitionen kan tillämpas. Till skillnad från Svenskt Näringsliv skulle vi vara mycket positiva om utredningen leder till ett förslag som ger kommuner och regioner möjligheten att reservera ett LOV-system för enbart idéburna aktörer.
LOV-system har viktiga fördelar i jämförelse med upphandlingar enligt LOU. LOV ger individen möjlighet att välja utifrån kvalitet till skillnad mot upphandlingar som oftast handlar om lägsta pris. Vi vet också att många kommuner och regioner inte har infört LOV-system utöver de områden där lagen så kräver.
I dag finns det över 100 kommuner som inte har infört LOV. Genom att ge kommuner och regioner möjligheten att reservera LOV-system för enbart idéburna aktörer så kan vi räkna med att den möjligheten skapas på fler platser. Valfriheten och drivkrafter för ökad kvalitet kommer alltså att öka i Sverige. Detta är en utveckling som vi alltid kommer att välkomna.
Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare Famna
Ludvig Sandberg, sakkunnig Forum - idéburna organisationer med social inriktning.
Mimmi von Troil, vd FSO
Bosse Blideman, ordförande SKOOPI
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.