Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Resurser till grundskolan fördelas ineffektivt”

Kommunerna använder 86 olika sätt att räkna fram sitt socioekonomiska index, vilket gör det svårt att jämföra dem med varandra, skriver skolledaren Linnea Lindquist.

Publicerad: 12 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Linnea Lindquist, skolledare samt skoldebattör.

Foto: Severus Tenenbaum


Ämnen i artikeln:

Skolan

I dag släpper jag en rapport som heter ”Nyckeln till grundskolans finansiering”. I rapporten presenterar jag resultatet av min senaste kartläggning av alla kommunala skolbudgetar samt alla resursfördelningsmodeller för grundskolan. Resultatet för 2022 är skrämmande: 90 procent av kommunerna har krav på kostnadsminskningar i grundskolan i år.

År 2021 hade 97,9 procent av kommunerna krav på kostnadsminskningar i grundskolan och anledningen till att det ser bättre ut i år stavas statliga coronapengar. Eftersom kommunerna även fortsättningsvis behöver minska på sina fasta kostnader fungerar statsbidragen som tillfällig syrgas. Andelen kommuner som skriver att de inte kan bära sina egna kostnader för grundskoleverksamheten ökar jämfört med 2021.

LÄS MER: Här är nästan alla lärare behöriga – ”Politikerna har satsat mycket på skolan” 

Jag är själv skolledare och har gjort kartläggningen och skrivit rapporten på egen hand. Jag är fristående från politiska partier och organisationer och kartläggningen har jag gjort på helger och kvällar. 

Jag läser budgetarna för att synliggöra problemet med grundskolans finansiering. I år har jag läst alla resursfördelningsmodeller för att ta reda på hur kommuner hanterar strukturersättningen. 

Av Sveriges 290 kommuner är det 57 procent som har någon form av strukturersättning. Av dem är det 115 kommuner som omfördelar resurser utifrån en fast procentsats och 45 kommuner som har anslagsfinansiering. Fem kommuner använder dialogmodellen. Den kommun som omfördelar lägst procentsats omfördelar 1,1 procent medan de kommuner som omfördelar högst omfördelar 20 procent.

Kommunerna använder samtidigt 86 olika sätt att räkna fram sitt socioekonomiska index, vilket gör det svårt att jämföra kommuner med varandra. Majoriteten utgår från SCB:s index men sedan gör de egna versioner. Det finns kommuner som inte har något socioekonomiskt index när de fördelar strukturersättning och det finns kommuner med avancerade regressionsmodeller. 

I rapporten visar jag varför det är viktigt att göra skillnad på resurstilldelning och resursfördelning. Kommuner som har bra resurstilldelning kan ha en bristfällig resursfördelning vilket får konsekvensen att strukturersättningen inte får avsedd effekt. Skollagen är samtidigt tydlig med att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas och vi som arbetar i skolan ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar.

Jag visar även hur skolpengens konstruktion, med skolförordningens likabehandlingsprincip, gör att kommunerna får noll kronor i ersättning för det lagstadgade utbudsansvaret trots att det kostar kommunerna hundratals miljoner kronor varje år. Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt; man måste skapa en bättre intern resursfördelning inom kommunerna men jag visar också varför det är viktigt att skolpengens grundbelopp är differentierat utifrån huvudmännens olika ansvar.

Jag vill se följande förändringar:

1. Differentierad skolpeng utifrån huvudmännens ansvar.

2. Reglera hur strukturersättning används och utvärderas.

3. Statlig skolpeng som är differentierad utifrån ansvar och socioekonomi bör övervägas.  

4. Skolinspektionen behöver verktyg för att avslå ansökningar från enskilda huvudmän om det får negativa ekonomiska konsekvenser för hemkommunen.

I många kommuner skriver man att budgetdisciplin är överordnad verksamhetens behov, vilket betyder att huvudmännen sanktionerar att rektorerna fattar beslut som står i direkt strid med skollagens skrivningar. Min slutsats är att kommunerna fördelar resurser till grundskolan på ett ineffektivt sätt. Nu finns det en nyckel till grundskolans finansiering. Använd den.  

Linnea Lindquist
Skolledare samt partipolitiskt oberoende skoldebattör

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Skolan

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev