Replik: ”Skärp klimatkraven vid byggupphandlingar”

Klimatkrav vid offentlig upphandling är en grundläggande framgångsfaktor för att bygg- och fastighetsbranschen ska nå sina mål. Men i praktiken är frågan hur långt det räcker när lagkraven på sektorn är så få. Den nya lagen om klimatdeklarationer är långt ifrån tillräcklig för att driva på utvecklingen. 

Att offentliga beställare har en central roll att spela för att driva på utvecklingen inom hållbarhetsområdet är ett länge känt faktum. Frågan är hur långt appeller om ökade offentliga krav räcker när vi kämpar mot klockan och våra klimatmål. 

Som Boverket och Upphandlingsmyndigheten påpekar så används många byggnader i hundra år eller mer. Klimat- och energiprestandan liksom inomhusmiljön för de som nyttjar byggnaderna beror på byggnadernas utformning och av de material som byggs in. Därför är det problematiskt att det nya kravet på klimatdeklarationer, som trädde i kraft nu vid årsskiftet, begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk. Liksom att det saknas ett gränsvärde för klimatavtrycket. 

I Danmark är planen att redan nästa år införa lagstadgade gränsvärden för klimatutsläpp under hela byggnadens livscykel, för alla byggnader över 1 000 kvadratmeter. Från 2025 gäller de även mindre byggnader. 

I Sverige får vi ge oss till tåls. Hela livscykelns prestanda ska börja redovisas först år 2027. Då återstår endast tre år till målåret 2030 då bygg- och fastighetssektorn ska ha halverat sitt klimatavtryck i relation till basåret 2015. Det saknas fortfarande en tidplan för när gränsvärden för byggnaders klimatavtryck ska införas. 

De vingklippta klimatdeklarationerna lägger ansvaret på bygg- och fastighetssektorn. Tre råd till offentliga beställare som vill visa vägen är att: 

￭ Fokusera på hela byggnadens livscykel: Optimeringen av byggfasens klimatpåverkan behöver vara en del i målet att minimera klimatpåverkan under hela byggnadens livslängd. Ett snävt fokus på byggskedet riskerar att suboptimera valet av lösningar, och ge en högre total miljö- och klimatbelastning. Enligt Boverket står uppvärmning i dag för en tredjedel av de totala klimatutsläppen från byggsektorn. Energiåtgången för uppvärmning, under de många decennier då byggnaden används, minskas avsevärt av ett tätt klimatskal och god isolering. Dessutom minskas effekttopparna och behovet av energi när efterfrågan är som störst. 

￭ Ta faktabaserade beslut: För att inte konkurrensen ska snedvridas behöver miljövarudeklarationer (EPD) användas för att bedöma byggprodukters faktiska klimatprestanda.  Boverket har tagit fram en databas med generella, konservativa skattningar per produkttyp. Miljövarudeklarationerna för mineralullsisolering visar att det faktiska klimatavtrycket är 20 till 50 procent lägre. Omställningen går fort. I samma stund som produktionsprocesser ställs om till förnybar energi minskas klimatpåverkan avsevärt för många produkter. Det är marknadens roll att ha örat mot rälsen och följa utvecklingen för att optimera klimatprestandan. 

￭ Värna byggnadernas funktion: Samtidigt som klimatpåverkan minskas behöver det säkerställas att vi inte kompromissar byggnadernas funktion och syfte: brukarnas komfort, hälsa och säkerhet. När vi optimerar klimatprestandan behöver vi säkerställa att vi inte prioriterar ner andra viktiga miljö- och kvalitetsaspekter som brandsäkerhet, risk för fuktskador, god akustik och kemikalieinnehåll. Byggnaden är ett system och helhetslösningen behöver stå i fokus, både avseende klimatprestanda och avseende andra kvalitetsaspekter. 

Framtiden får utvisa vilket lands strategi som mest effektivt minskar byggsektorns klimatpåverkan. När politiken skjuter ut sig och de skarpa lagkraven lyser med sin frånvaro är det upp till bevis - det enda sättet att nå målen är att sektorn stiger fram. Vi har inte råd att vänta, alternativet är för kostsamt.

Veronica Koutny Sochman
vd för branschföreningen Swedisol