Replik: ”Fokusera på ledarskapet i skolan - inte vinsterna”

Skolinspektionens historiska övertagande av kommunala Storvretskolan i Botkyrka kommun i början av 2019 blev ett lärande exempel på att man kan vända negativ utveckling på kortare tid än ett år och att det går att bedriva en bra skola i ett utsatt område om man fokuserar på rätt saker. Under Skolinspektionens arbete tillsatte den två rådgivare och kommunen två rektorer som tillämpade en disciplinär modell för att motverka bland annat kränkande behandlingar och för att skapa studiero. 

Man vände den negativa utvecklingen – vilket visar hur avgörande ledarskapet är eftersom det präglar skolans kultur och miljö. Detta hade Botkyrka kommun och skolans ledning tidigare misslyckats med under alla år. Vidare indikerar detta att en bra skola är oberoende av sin driftform - kommunal eller friskola. De viktigaste faktorerna är ett bra ledarskap och metoder som skapar studiero och trygghet.

LÄS MER: Friskolorna: Sverige ska vara topp fem i Pisa 2030 

Skolforskaren Heller-Sahlgren understryker vikten av ledarskapet och studiero som förutsättning för de barn som presterar högst i sin senaste forskning ”Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat”. Han kommer fram till att friskoleelever på externt rättade prov (PISA) presterar 10–13 poäng bättre än elever i kommunala skolor, justerat för bakgrundsvariabler.

Det är en majoritet av föräldrarna och deras barn som väljer friskolor och det gör de av egen fri vilja. Att friskolorna genererar vinst påverkar inte eleverna negativt – tvärtom lyckas friskoleleverna i högre utsträckning. 

Mats Leijons argument om att skolpengen skulle vara orättvis håller inte. Friskolor ”väljer” inte alls sitt elevantal. Man konkurrerar om elever med både andra friskolor och välskötta kommunala skolor. Skulle en friskola försöka etablera sig i närheten av en populär kommunal skola är det inte alls säkert att den skulle klara sig. Det är välskötta skolor med intressanta profiler som lockar eleverna, inte att man, som Mats Leijon påstår, per automatik maximerar elevantalet för att man drivs som friskola. I Botkyrka går samma skolor år efter år med underskott, men skulle en friskola skötas på samma sätt skulle den gå i konkurs.

LÄS MER: Ställ andra krav om ni vill ha fler små friskolor, politiker 

I kommuner som Botkyrka finns det en negativ sida med det fria skolvalet – och det är att en majoritet av eleverna väljer bort de kommunala alternativen. De elever som blir kvar är oftare de med tuffare socioekonomisk bakgrund och med föräldrar med lägre utbildningsbakgrund och sämre svenska. Trots landets högsta lärarlöner har Botkyrka allt svårare att locka tillräckligt många behöriga lärare. Skolor med ett sämre rykte avskräcker både elever och lärare – det är därför ledarskapet och tryggheten måste adresseras ännu mer.

Valfriheten att välja skola är en framgång, framför allt för den enskilde eleven. Den får inte inskränkas på ideologiska grunder! Det är snarare kommunerna som bör ta till sig av det som friskolorna gör mycket bättre, för att alla elever, oavsett skola, förtjänar att få bättre förutsättningar för att lyckas. Förslagen om att begränsa vinster eller anordna folkomröstningar skulle inte hjälpa en enda elev att förbättra sina chanser till en lyckad skolgång!

Willy Viitala
Heltidspolitiker (M) i Botkyrka