Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Rektorerna måste få bättre förutsättningar att göra sitt jobb

I dag lämnar sex av tio rektorer sitt uppdrag inom tre år skriver ordföranden för Sveriges Skolledarförbund, Matz Nilsson.

Publicerad: 23 april 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Jag är övertygad om att svensk utbildning skulle må bra av att fler chefer kunde arbeta långsiktigt med verksamhetsutveckling av sina enheter,” skriver Matz Nilsson.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SkolledareRektorerSkolans arbetsmiljöLönebildningHot

Sveriges viktigaste chefer, skolledarna, samlas till kongress under en tuff och utmanande tid. Regeringens mantra att skolan är det sista som stängs under en pandemi har varit bra för våra elever, men det har slitit hårt på personalen – inte minst skolledarna som fått arbeta mer än någonsin tidigare.

Krisen har också visat på svagheter i vårt styrsystem, där lokala skolledare stått inför svåra avvägningar i frågor med stor inverkan på individers hälsa och välmående. Ansvariga myndigheter har inte sällan gett motstridiga råd. 

De förutsättningar rektor har att leda sin förskola eller skola i dag brister. Skolverkets statistik visar att sex av tio rektorer lämnar sitt uppdrag inom tre år. Jag är övertygad om att svensk utbildning skulle må bra av att fler chefer kunde arbeta långsiktigt med verksamhetsutveckling av sina enheter. 

Sveriges Skolledarförbund kommer därför att driva ett antal frågor för att rektorsyrket ska kunna fortsätta vara ett attraktivt yrkesval:

Regeringen måste slutföra den påbörjade satsningen på högre löner genom ett rektorslönelyft. Satsningen på skolan har hittills inneburit ett lärarlönelyft. Det innebär att ansvarsavståndet, löneskillnaden mellan rektor och bäst betald lärare, på många håll är för litet eller till och med omvänt. Vi har samlat nära två tusen namnunderskrifter från verksamma skolledare som förväntar sig förändring. Det är hög tid att regeringen slutför sin lönesatsning för att säkerställa att lärare med goda ledaregenskaper även fortsättningsvis vill bli skolledare. 

Alla huvudmän ska göra en åtgärdsplan för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning för skolledare. Forskare har genomfört en omfattande kartläggning av skolledarnas arbetsmiljö ur ett hälsoperspektiv. Tillsammans med aktiva skolledare har forskarna identifierat ett antal områden där vi behöver hitta lösningar för att säkerställa skolledares hälsa. 

Att med jämna mellanrum arbeta mer än en normal arbetsvecka är en självklarhet för skolledare. Men när arbetstiden ständigt är lång och möjligheterna för återhämtning är små, kan det få långtgående konsekvenser. Här finns nu en bra åtgärdslista för alla huvudmän att börja arbeta efter för att komma till rätta med problematiken. 

Lagändringar krävs för att minska andelen skolledare som utsätts för kränkningar, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. I vår medlemsenkät uppger 36 procent av alla skolledare i grundskolan att de blivit utsatta för hot eller våld. 48 procent svarar att de blivit utsatta för kränkningar. Kvinnor är generellt mer utsatta än män. Vanligast är att bli utsatt i ett fysiskt möte, men en dryg fjärdedel hänvisar till forum på sociala medier. Det är framförallt vårdnadshavare som står för överträdelserna. 

Jag menar att det finns luckor i det rättsliga regelverket när det gäller olika typer av trakasserier och vid mindre allvarligt våld riktat mot tjänstemän. Dessutom saknas det i stor utsträckning skydd för arbetstagare som blir utsatta av den som man vanligtvis kallar tredje person, vilket är det vanligaste för skolledare. 

Vi behöver ett omtag avseende styrningen av skolan. Utmaningarna i rektorsrollen utgår från att de tvingas hantera motstridiga krav och förväntningar. Jag menar att vi nått vägs ände inom nuvarande system och att staten behöver ta ett ökat ansvar för resurstilldelningen för att säkra kvaliteten i utbildningen för alla elever. Om den part som formulerar målen även tog ansvar för att resurssätta verksamheten skulle skolledarnas komplexa uppdrag förenklas väsentligt.  

Pandemin har lyft fram skolans oerhört stora betydelse för samhället generellt och för barn och ungdomars tillvaro specifikt. Jag är stolt över vad vi skolledare åstadkommit hittills under krisen. Men vi behöver förändra och förbättra i systemet. Sveriges Skolledarförbunds nya styrelse kommer att bjuda in såväl huvudmän som regeringsföreträdare till dialog om hur vi kan komma framåt tillsammans. 

Matz Nilsson, förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev