Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Reglera marknadskrafterna som fragmentiserar vården

Vi behöver inte en ännu mer privatiserad vård. Vi behöver en vård som håller ihop och är jämlik. Då måste de marknadskrafter som skor sig på våra gemensamma resurser regleras hårt samt i vissa fall helt sparkas ut från vår gemensamma välfärd, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö, Jonas Lindberg, Eva Olofsson och Sara Svensson.

Publicerad: 20 oktober 2020, 17:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Den fria etableringsrätten går före tanken om en jämlik hälsa. Det är inte patienten som väljer, det är företagen.”

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Jämlik vårdHälso- och sjukvårdslagenPrivatiseringCoronaviruset

Covid19  drabbade en hälso- och sjukvård som redan innan pandemin hade svårt att härbärgera vardagen med brist på resurser, bemanningsproblem och strukturproblem. Det är genom enorma satsningar av vårdpersonalen i den offentliga vården som så många liv har räddats – trots utgångspunkten.

Det är med det i åtanke vi funderar på varför de borgliga partierna M, KD, C, L men även MP inte på något sett har en något mer kritisk hållning till de allt mer aggressiva marknadskrafter – vårdmarknaden som äter sig in och fragmentiserar vården samt gör den än mer ojämlik och dyr. De krafter som på intet sätt lever upp till vad hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger: att den som har störst behov ska få vård först.

Även regeringen har i sitt samarbete med C och L öppnat dörren på vid gavel till vårdmarknaden genom januariavtalet.

Problemet är att vi har en typ av ”vilda västernsyndrom” inom svensk sjukvård vad gäller privata aktörer. Vi har fri etableringsrätt för vårdföretag, vi har en uppseglande marknad för privata sjukförsäkringar. Nätläkarna tränger sig fram genom en helt oreglerad vårdmarknad. Nätläkarbolaget Kry har öppnat två vårdcentraler i centrala Stockholm. Genom en listig konstruerad ”app” förs nu listade patienter på andra vårdcentraler över till Krys mottagning. Det finns en stor risk att lindrigt sjuka patienter tränger undan de allra sjukaste. Vänsterpartiet menar att lagen om valfrihetssystem (LOV) måste skrotas. Den fria etableringsrätten går före tanken om en jämlik hälsa. Det är inte patienten som väljer, det är företagen.

Långsiktiga satsningar på personal vad gäller löner, villkor och kompetensutveckling är förutsättningen för att vi ska ha en offentlig hälso- och sjukvård som motsvarar de behov som ska svara mot hälso- och sjukvårdslagens krav. I vår skuggbudget har vi till skillnad från regeringen C och L satsat långsiktigt: 5 miljarder kronor mer än vad regeringen gjort i sin budget och höjda statsbidrag till regioner och kommuner med 10 miljarder kronor mer än regeringen 2021.

Vänsterpartiet vill förbättra arbetsmiljön för personalen och därmed vården för patienter. Det behövs ökad personaltäthet och ständig kompetensutveckling. Det behövs satsningar på primärvård och geriatrik. Personalförsörjningen för regioners och kommuners hälso- och sjukvård måste säkras. Det behövs en långsiktig utbildningsplan för att tillgodose framtida rekryteringsbehov inom vård-och hälsovård med ökat kvalitet och ökad personaltäthet.

Regioner som omfattas av avfolkning och med många fattigpensionärer har svårt att satsa mer pengar. Andra regioner spenderar mycket pengar på konsulter och att ge vinstsyftande bolag hög avkastning. Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag ökade satsningar på sjukvården och i regioner med stor glesbygd samt på orter med höga sjukhälsotal.

Det behövs en nationell strategi för tillräckligt många vårdplatser utifrån bland annat demografiska behov, krisberedskap och långsiktiga kompetensbehov. Det behövs en jämlik vård över landet. Om du till exempel får cancer ska du ha rätt till bästa möjliga vård oavsett var du bor och vem du är.

Det behövs även insatser för de som gått in i pandemin med större sårbarhet, de som under pandemin på olika sätt påverkats hårt och de som får erfara långvariga effekter efter pandemin. Det behövs ett brett program med forskning, behandling och åtgärder inom sjukvård, personalpolitik, psykiatri, skola, äldreomsorg för att motverka framtida psykiska ohälsoproblem. Enligt bedömningar behöver två av tre patienter som vårdats på sjukhus för svår covid-19 rehabilitering. Men rehabilitering kan även behövas för covid-19-patienter som inte fått slutenvård. Här behövs det insatser.

Vi behöver inte en ännu mer privatiserad vård. Vi behöver en vård som håller ihop och är jämlik. Då måste de marknadskrafter som skor sig på våra gemensamma resurser regleras hårt samt i vissa fall helt sparkas ut från vår gemensamma välfärd.

Karin Rågsjö, riksdagsledamot och vårdpolitisk talesperson (V)

Jonas Lindberg, sjukvårdspolitisk talesperson (V) Region Stockholm

Eva Olofsson, oppositionsråd (V) Västra Götalandsregionen

Sara Svensson, regionråd (V) Region Skåne

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News