Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Regionråd: Ska hela landet få bredband behövs mer pengar


Det måste vara möjligt att leva och verka i hela Sverige. Vi efterfrågar därför ekonomiska satsningar som på riktigt skapar möjligheter att nå bredbandsmålen till 2025, skriver fyra regionråd (M, S, C) från Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Region Norrbotten och Region Västerbotten.

Publicerad: 26 oktober 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Beräkningar av Post och telestyrelsen (PTS) visar att det skulle kosta cirka 53 miljarder kronor att ansluta 99,9 procent av hushållen och företagen fram till tomtgränsen”, skriver debattörerna.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

BredbandsutbyggnadenBredbandsklyftanInfrastrukturinvesteringar

Tillgången till snabbt bredband är en förutsättning för att kunna bo, leva och verka i hela Sverige. Det är ett måste för att kunna betala in räkningar eller moms, studera på distans, kommunicera med myndigheter eller delta i ett jobbmöte online. Det är också ett måste för avancerad utrustning inom industri, sjukvård och offentlig service ska kunna fungera. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Telenor: Så kan Norrland få tillgång till snabbt bredband

Tyvärr finns inte den förutsättningen överallt i vårt land. I dag saknas snabb bredbandsuppkoppling (100 Mbit/s) i stora delar av landsbygderna. Till exempel saknar 53 procent av hushållen i Jämtland-Härjedalens landsbygd och 70 procent av hushållen i Norrbottens landsbygd, tillgång till snabbt bredband. Det betyder att dessa människor och företag saknar grundläggande förutsättningar för att leva i ett samhälle som blir allt mer digitalt och därmed exkluderas de från möjligheten att utvecklas och delta i samhället.

LÄS OCKSÅ: Forskare: Regeringens digitaliseringsskryt saknar grund 

Pandemin har drivit på den digitala utvecklingen och skapat nya möjligheter att arbeta flexibelt, från hemmet eller fritidsbostaden. Det är bra! Det främjar orter utanför de större städerna, men bara de orter som har tillgång till snabba nät. Fler flyttar nu från städerna men ytterst få flyttar permanent till ställen där det inte finns tillgång till bredband. Anledningen är enkel. Dit den digitala utvecklingen tagit oss går det inte att vara en del av samhället eller driva företag utan tillgång till snabbt bredband. 

Sverige har ambitiösa mål: 98 procent av alla hushåll och företag ska 2025 ha tillgång till bredband på 1 Gbit/s eller en uppkoppling i den absoluta närheten. 1,9 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s och resterande 0,1 procent ska ha tillgång till 30 Mbit/s år 2025. Vi frågar oss om dessa mål tas på allvar av riksdag och regering? 

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: 15 regioner på väg missa bredbandsmålet

Beräkningar av Post och telestyrelsen (PTS) visar att det skulle kosta cirka 53 miljarder kronor att ansluta 99,9 procent av hushållen och företagen fram till tomtgränsen. Då skulle enligt PTS de tre delmålen om 1 Gbit/s och 100 Mbit/s vara uppnådda och därmed även målet som helhet. I PTS huvudscenario kommer marknadens aktörer, med hjälp av tillgängliga bredbandsstöd, att investera 31 miljarder kronor i fibernät fram till och med 2025. Att ansluta kvarvarande hushåll och företag skulle då kräva ytterligare cirka 22 miljarder i investeringar utöver vad PTS väntar sig att marknaden kommer att investera fram till och med 2025.

Regeringens budgetförslag för 2022 utlovar 500 miljoner kronor ytterligare till bredband under 2022, vilket totalt innebär 1,3 miljarder kronor för nästa år. Enkla överslag visar att med satsningar i den storleksordningen kommer det att ta 13 år att nå bredbandsmålen – om marknadens aktörer bidrar med 31 miljarder. Annars kommer det att ta 40 år. De finansiella resurser som kopplas till bredbandsutbyggnaden är med andra ord kraftigt underdimensionerade. 

I stora delar av våra nordliga regioner upplever vi att intresset från kommersiella aktörer att bygga bredband är ytterst begränsat eller obefintligt. Det är helt enkelt för kostsamt. Dessa områden missgynnas ytterligare av den modell som PTS använder: medel fördelas till de områden där de ger ”mest pang för pengarna”. Den gynnar bara tätortsnära glesbygd och är därför ingen bra modell för norrlandslänen och andra glesare regioner. Det behövs därför en konkret plan där de nationella målen gäller för varje region, samt riktade stöd för de kommuner som har längst kvar till 2025-målet. 

Nationella offentliga satsningar behöver visa att Sverige menar allvar med bredbandsmålen och för att utveckling ska ske i hela landet. Det är inte seriöst att sätta höga mål och sedan inte skapa realistiska möjligheter att nå dem. 

Vi efterfrågar därför ekonomiska satsningar som på riktigt skapar möjligheter att nå bredbandsmålen till 2025. Näten tar tid att bygga, så de satsningar som gör att människor och företag inte exkluderas från samhällsservice och utvecklingsmöjligheter behöver komma nu. Det måste vara möjligt att leva och verka i hela Sverige.

Elise Ryder Wikén
Regionråd (M) Region Jämtland Härjedalen

Glenn Nordlund
Regionråd (S) Region Västernorrland

Nils-Olov Lindfors
Regionråd (C) Region Norrbotten 

Richard Carstedt
Regionråd (S) Region Västerbotten

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev