Regionerna måste agera för ett bättre klimat

Sverige behöver snarast: Väsentligt öka takten i klimatomställningen, sluta investera stora summor i ökande klimatutsläpp, stoppa utglesning av vår bebyggelse, så kallad "urban sprawl" och fastlägga och följa en nationell årlig koldioxidbudget.

Sedan årsskiftet har regionerna fått ansvar att skapa förutsättningar för en utveckling som leder till en hållbar tillväxt i alla delar av landet. Infrastrukturfrågor, innovation och företagande är viktiga delar av detta regionala utvecklingsansvar. Näringslivet ska erbjudas möjligheter till samverkan, något som vi välkomnar. Vi har kunskaper som bidrar till en positiv utveckling.

I dag står inrikes transporter för en tredjedel av växthusgasutsläppen inom Sverige. Vägtrafiken står för hela 93,57 procent av våra transportklimatutsläpp och spårtransporter för endast 0,26 procent. Försäljningen av fossildrivna personfordon 2018 utgjordes till hela 85 procent av helt fossildrivna fordon medan el-bilarna utgjordes av blygsamma 1,96 procent. Omställningstakten mellan fossil och förnyelsebar energi är helt enkelt alldeles för låg.

I Januariavtalets punkt 28 står: ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid”. EU-parlamentet förväntas i mars att fatta beslut om att lastbilar och bussar ska sänka sina koldioxidutsläpp jämfört med nuvarande nivåer med 15 procent till år 2025 och med 30 procent till år 2030. Men varken Januariavtalet eller EU-parlamentets beslut räcker för att uppnå detta mål: Trafikverket beräknar att inrikes godstransportarbete förväntas öka med 74 procent från 2012 till 2040. Den stora obalansen mellan väg och spår kommer alltså att bestå eller förvärras. Minskade utsläpp från bussar och lastbilar övertrumfas av de ökande transportbehoven.

Januariavtalets punkt 36: ”Barnvänliga och hållbara städer” är en god ansats, men tydlighet kring den nödvändiga omställningen saknas. Vi fortsätter att bygga våra städer med alldeles för stort nyttjande av mark och därmed avsevärt ökade kostnader för infrastrukturförsörjning, transporter med mera – helt i motsats till de åtgärder som krävs.

Sedan mitten av 1950-talet har städer i Europa expanderat geografiskt med i genomsnitt 78 procent, medan befolkningen bara ökat med 33 procent. Sverige är inget undantag. Stadsutglesningen innebär att vi fortsätter att investera i ökande kostnader och klimatutsläpp.

Sverige behöver fastställa en nationell koldioxidbudget med årliga utsläppsminskningar i absoluta tal. En budget, som kan brytas ner på regional och lokal nivå. Våra framtida investeringsbeslut måste fattas utifrån perspektiv som prövas mot klimatlagen och en fastställd årlig utsläppsbudget.

Klimatförändringarna är inte ett problem som väntar på en innovativ lösning – det är en situation som kräver omprioriteringar, konkreta åtgärder och att steg för steg förändra vår planering, våra investeringar och våra val. Förändringar som kan kännas obekväma.

Innovation, ny teknik och rätt infrastrukturinvesteringar är en stor del av lösningen. Ökad kunskap kring konsekvenser av våra val är en annan. Näringslivet har kunskap och innovationskraft att driva den omställningen och vi levererar konkreta resultat. Det offentliga – inte minst våra regioner och kommuner – måste bidra med rätt prioriteringar, rätt investeringsbeslut och långsiktighet. Då skapar vi tillsammans förutsättningar för en ordnad klimatomställning och ett hållbart samhälle. Ett första steg är att involvera oss i det regionala utvecklingsarbetet.

Anders Persson, näringspolitisk chef Innovationsföretagen

Stellan Fryxell, ordförande för Innovationsföretagens expertgrupp för hållbarhet