lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Regionerna brister i sin målstyrning”

Man kan undra om det utifrån vissa regioners målarbete ens går att bedöma om de har en god ekonomisk hushållning, anser revisorn Kari Aartojärvi som dock ger två regioner beröm.

Publicerad: 17 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kari Aartojärvi, certifierad kommunal revisor.

Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Region ÖstergötlandRegion VärmlandRevision

Det krävs ett mer strukturerat arbete för att landets kommuner och regioner ska klara de utmaningar de står inför kommande år, vad gäller att klara att bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Ett led i arbetet är att utveckla målstyrning för god ekonomisk hushållning.

Utmaningen för regionerna är framför allt att klara kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården samt att klara ekonomin. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i ett flertal rapporter – senast i ekonomirapporten som kom i december 2022 – pekat på problemen och påtalat behovet av ett mer strukturerat arbete.

LÄS MER: Ivo: ”Patienter får stundtals inte ens vatten – regionerna bryter mot lagen” 

En effektiv målstyrning ger förutsättningar att effektivisera verksamheten i våra regioner och därmed bättre klara de utmaningar som regionerna står inför. I kommunallagen anges att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.

Som ett underlag för våra uppdrag för kommuner och regioner har KB Revision AB genomfört en kartläggning av målstyrningen i Sveriges 21 regioner. Kartläggningen bygger på en analys av regionernas målstyrning så som den beskrivs i budgetdokument, delårsrapporter och årsredovisningar. Den visar att regionerna måste arbeta mer effektivt med sin målstyrning.

Regioners verksamhet är komplex, med två huvudområden att hantera; hälso- och sjukvård och regional utveckling. Det blir snabbt många mål och det uppstår ofta målkonflikter. Mängden mål och strategidokument gör att det i många fall är svårt att få en överblick. I en del regioner saknas konkreta finansiella mål såsom resultatmål och mål som rör soliditeten. Även verksamhetsmålen förefaller i många fall vara framtagna utan någon större eftertanke.

Regioner anger ofta mål i visionära termer som ”vi ska ha god kvalitet” eller ”vi ska vara en attraktiv region”. Men vad innebär det mer konkret? När har man en god kvalitet? När är man en attraktiv region? Påfallande ofta anger regionerna mål utan att mer konkret ange vilken ambitionsnivå de har. Många regioner anger mål som de har svårt att påverka och som kräver samverkan med andra aktörer. Likväl saknas ofta samverkan med till exempel kommunerna i målbeskrivningarna.

Man kan ställa sig frågande till om det utifrån vissa regioners målarbete ens är möjligt att bedöma om regionen har en god ekonomisk hushållning. Att man kan bedöma om de finansiella målen och verksamhetsmålen uppnåtts eller inte är en sak. Att bedöma om det sedan leder till god ekonomisk hushållning är en annan.

Kommuner och regioner översköljs av olika managementkoncept. Den senaste modellen är tillitsbaserad styrning, som många regioner nu anger att de ska införa. Vi menar att införandet av tillitsbaserad styrning förutsätter att organisationen har tydliga mål som anger ramarna för verksamheten, vad man vill uppnå och i vilken riktning man ska gå. Det är politikens uppgift att formulera mål för verksamheten. Tillitsbaserad styrning utan tydliga mål riskerar bara att skapa oreda i organisationen.

Vår slutsats efter genomförd kartläggning är att regionerna behöver arbeta mer strukturerat med målstyrning. Mål behöver anges mer konkret och med tydlig ambitionsnivå på kort och lång sikt. Finansiella mål och verksamhetsmål bör hänga ihop. Det ska också kunna gå att bedöma om mål uppnåtts eller inte och om regionen har en långsiktigt god ekonomisk hushållning.

Vi noterar i kartläggningen att en del regioner har kommit lite längre i struktur och systematik, exempelvis Region Östergötland och Region Värmland. Genom att utveckla samarbetet mellan regionerna kan man lära av varandra.

Kari Aartojärvi
Certifierad kommunal revisor, KB Revision AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev