”Regeringens strategi för regional utveckling haltar”

I mars överlämnade regeringen sin strategi för den regionala utvecklingen 2021–2030 till riksdagen. Stora förhoppningar sätts till att offentliga och privata aktörer agerar för både tillväxt och omställning i linje med Agenda 2030. 

Bygdegårdarnas Riksförbund ser en stor risk med att den idéburna sektorn inte ges samma handlingsutrymme. Det kommer att drabba landsbygder hårt och samhället missar möjligheter till utveckling i hela landet. 

Coronapandemin har synliggjort samhällsutmaningar som bidragit till förändrade behov och värderingar. Ett ökat behov av ett levande lokalsamhälle, att boende utanför staden är attraktivt och att vi mår bättre när vi kan mötas är några exempel. Agenda 2030 lyfter sociala och hållbara mål som centrala och där är den idéburna sektorn en mycket viktig aktör.

Men när regeringen släpper sin strategi för regional utveckling saknas prioriteringar för att stärka den ideella sektorns arbete. Föreningslivet hänvisas till att hålla sig inom fritids- och kulturaktiviteter – samhällsutveckling drivs av näringsliv och offentliga aktörer. 

När synen på föreningslivet reduceras till vissa intresseområden begränsas möjligheterna till utveckling. 

I strategin lyfts arbetet med Agenda 2030 som ett uppdrag för näringslivet. Agenda 2030 har dock en uttalad målsättning att involvera civilsamhället just utifrån att förändring måste ske i vår vardag med direkt inverkan på beteende, kultur och värderingar. Hur målen ska nås utan att idéburen sektor inkluderas som en samhällsaktör är oklart. 

Som riksorganisation för 1444 bygdegårdar i landet vet vi att föreningslivet är allt annat än en statist i lokalsamhället och inom regional utveckling. Det är snarare en avgörande motor och plattform för utveckling – ibland den enda aktör som bedriver utvecklingsarbete på en ort. För att Agenda 2030 ska bli en framgångsrik samhällstransformation måste hela samhället inkluderas. Social och hållbar tillväxt, som kan ta sig an komplexa samhällsutmaningar såsom ohälsa, hållbar utveckling, inkludering, demografiska förändringar och sysselsättning, efterfrågas. 

Bygdegårdsrörelsen som tillhandahåller allmänna samlingslokaler verkar brett för lokalsamhällets behov och utveckling i just sådana frågor. En samhällsbärande organisation på många sätt. Vi vet att våra medlemmar skapar innovativa lösningar på samhällsproblem som offentlig och privat sektor inte klarar. I det arbetet stärks social hållbarhet, och innovativa lösningar utvecklas tillsammans med näringsliv och offentliga aktörer. 

Vi ser till exempel hur bygdegården som mötesplats skapar en inkluderande bygd och minskar social isolering. Hur bygdegården ser till att kultur når platser som annars skulle stå utan och skapar möten mellan medborgare och politiker för att skapa inflytande och delaktighet. Hur bygdegårdar rustar upp och digitaliserar för att skapa plats för distansarbetsplatser, är centrala i krisberedskapsarbete, tillhandahåller servicelösningar och bidrar till ett lokalt baserat samhälle med en starkare lokal ekonomi. 

I varje by där det finns en bygdegård finns en glimt av framtidens landsbygd. För många bygder är den framtiden redan en del av dagens berättelse, men utvecklingskraften motarbetas om den inte får ta plats i utvecklingsstrategier och planer för att nå gemensamma mål om en levande landsbygd.

Bygdegårdarnas Riksförbund vill att samhällsbärande organisationer inom idéburen sektor får ta plats i strategin för regional utveckling som en drivkraft för att skapa innovation, omställning och attraktiva bygder. 

Per Lodenius, ordförande Bygdegårdarnas Riksförbund

Karin Fälldin, förbundschef Bygdegårdarnas Riksförbund