Regeringen måste säkra att skolan har råd med it

Hälften av lärarna i en ny rapport uppger att de har problem med verktygen på hälften av lektionerna. Fyra av tio lärare uppger att krångel med digitala verktyg stör studieron vid hälften eller fler av lektionerna. Var tionde lärare saknar it-support och så många som hälften får inte hjälp samma dag ett fel inträffar. Sex av tio lärare uppger att dokumentationen av elevers kunskapsutveckling i digitala lärplattformar inte fungerar som ett verkligt stöd för elevers lärande.

Många lärare är frustrerade över de dåligt fungerande digitala verktygen. För lärarna innebär bristerna i den digitala funktionaliteten att väldigt mycket tid går förlorad, vilket bidrar till negativ stress och en sämre arbetsmiljö. För eleverna innebär det att studieron störs och att de lär sig mindre än vad de skulle kunna göra.

Digitala verktyg kan vara en viktig och helt suverän hjälp för att förbättra undervisningen. Men, en förutsättning är att tekniken faktiskt fungerar och utgår från en väl genomarbetad pedagogik. För att de digitala verktygen ska kunna bidra positivt till undervisningen är det viktigt att forskning och beprövad erfarenhet om svagheterna såväl som styrkorna vägleder utvecklingen.

Lika viktigt är att bygga på den professionella kunskap som vi lärare besitter. Hur involverad lärarprofessionen blir när digitala verktyg införs är ofta helt avgörande för framgång eller misslyckande. En lärdom av de resultat vi presenterar borde vara att lärarna själva måste ges förutsättningarna att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala. Lärarnas arbetsmiljö behöver bli en självklar del av beslutsunderlaget i varje situation där införandet av nya digitala verktyg kommer på tal.

Lärarförbundet anser att de brister som framkommer i vår undersökning fordrar en rad insatser från såväl staten som skolhuvudmännen:

￭ En starkare nationell samordning. Regeringen behöver säkerställa att det tas fram ett kunskapsstöd till huvudmännen för genomförandet av digitaliseringen i skolväsendet, inklusive kvalificerad upphandlingskompetens av digitala verktyg. Skolverket har sedan tidigare fått i uppdrag att bli sektorsansvarig myndighet för skolväsendets digitalisering. Det uppdraget måste resultera i att myndigheten verkligen förmår sprida best practice och aktivt bidra till likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg.
￭ Regeringen måste säkra de ekonomiska förutsättningarna för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och kompensera kommunsektorn i enlighet med finansieringsprincipen.
￭ Regeringen bör förstärka skollagen så att det blir tydligt att huvudmännen är skyldiga att förankra inköp av digitala verktyg med lärarprofessionen samt att tillhandahålla en effektiv support som är lyhörd för lärares behov.
￭ Huvudmännen måste ta sitt arbetsgivaransvar och se till att den digitala arbetsmiljön som regel ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
￭ Regeringen behöver redan i höstens forskningspolitiska proposition prioritera praktiknära forskning kopplat till användandet av digitala verktyg inom skolväsendet.

Digitaliseringen innebär ett enormt genomgripande teknikskifte som vi bara befinner oss i början av. Detta skifte kommer självfallet inte att göra halt vid portarna till våra skolor. Det är inte en fråga om att vara för eller emot digitalisering – vad det handlar om är att få ändamålsenliga och effektiva lösningar på plats. Ingen vinner på digitala verktyg som för med sig en dålig arbets- och lärandemiljö i våra skolor. Vi inleder därför nu en omfattande arbetsplatsdialog bland våra medlemmar för att få en ännu djupare inblick i it-strulet i skolan.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet