Regeringen måste agera för en livskraftig digital försörjning

Coronapandemin innebär att alla människor som kan ska jobba hemifrån. Och det är inte bara att arbeta och driva företag vi ska göra över nätet i dessa tider. En stor del av de sociala kontakterna, inte minst för personer i riskgrupper, behöver också ske digitalt. Visst är det skönt att höra ett barnbarns eller en grannes röst på telefon eller mobil, men möjligheten att också se varandra är för många en viktig lättnad. De digitala klyftorna i vårt land är därför en fråga om både trygghet, försörjning och psykiskt välmående. Att alla inte har dessa grundläggande förutsättningar är nu obarmhärtigt tydligt.

Östra Mellansverige står för nära hälften av Sveriges sysselsättning och BNP, och tillsammans representerar vi ungefär 40 procent av Sveriges befolkning. Här saknar fortfarande 180 000 hushåll tillgång till bredband. Omvandlat till antal invånare blir det en av tio invånare i Östra Mellansverige och motsvarar nästan hela Östergötlands befolkning. Bara i Stockholms län, som har jämförelsevis bra bredbandstäckning, saknar människor motsvarande ett helt Blekinge denna basala infrastruktur.

Det finns flera orsaker till oro i våra regioner. Bland annat uppdrog Regeringen nyligen Post- och telestyrelsen (PTS) att ta fram ett nytt statligt bredbandstöd (650 miljoner kronor fördelat på tre år) som skulle bidra till regeringens bredbandsmål och säkerställa god spridning över landet. Konsekvensen av PTS tolkning av uppdraget är att bara fyra regioner tilldelats stöd för 2020, medan övriga 17 regioner fortfarande står utan besked om de är aktuella för stödet överhuvudtaget.

Den 9 april stoppade Jordbruksverket möjligheten att söka de bredbandspengar som ännu fanns kvar (cirka 200 miljoner kronor i hela landet) för att täcka underskott i miljöersättningar inom lantbruket. Länen i östra Mellansverige förlorade då nästan 80 miljoner kronor i stöd. Detta har nu regeringen rättat till, men dessa medel räcker inte för att täcka det långsiktiga behovet.

Samtidigt finns det en osäkerhet kring om det framgångsrika regionala uppdraget med bredbandskoordinatorer kommer att förlängas. Annars öppnas åter ett glapp i samordningen över kommungränserna.

Konsekvenserna blir att staten lägger mer av kostnaderna för bredbandspolitiken och digitaliseringspolitiken direkt på kommuner och regioner. Något som sätter käppar i hjulen för de positiva effekter vi ser av den ökade digitaliseringen i samhället, inte minst lokalt på landsbygden. Därför har vi nu ställt en del krav till regeringen:

￭ Ge PTS ett tydligt uppdrag att i god tid före 2021 ta fram en tidplan som omfattar utlysning av bredbandsstöd i alla län under perioden 2020 – 2022.
￭ Säkerställ uppdraget regionala bredbandskoordinatorer fram till 2025.
￭ Utöka det statliga bredbandsstödet baserat på faktiska behov av stöd i hela landet och uppdatera PTS uppdrag om fördelning därefter. Säkerställ att digital infrastruktur på landsbygden blir en fortsatt prioriterad investeringsfråga efter den pågående pandemin.

Att på ett enkelt sätt kunna arbeta och mötas digitalt kan inte längre ses som något ”lite extra”. Tvärtom är det en nödvändighet för ett samhälle som ska kunna fortsätta utvecklas hållbart, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Regeringen måste agera för en livskraftig digital försörjning på landsbygden i Sverige, både i dag, i morgon och för framtiden.

Gustav Hemming, ordförande (C) tillväxt och regionplanenämnden, Region Stockholm

Eva Lindberg, regionstyrelsens ordförande (S) Region Gävleborg

Monica Johansson, regionstyrelsens ordförande (S) Region Sörmland

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M) Region Uppsala

Denise Norström, regionstyrelsens ordförande  (S)  Region Västmanland

Nina Höijer, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (S) Region Örebro

Julie Tran, ordförande (C) trafik och samhällsplaneringsnämnden, Region Östergötland