Debatt
”Regeringen behöver ta ansvar för nollvisionen för självmord”
Det finns risk att den pågående pandemin leder till att fler människor tar sitt liv. Det behövs större, samhällsövergripande reformer samt en stark nationell styrning och samordning för att motverka denna risk, skriver flera experter på suicidprevention.
Publicerad: 9 september 2020, 17:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”I augusti ökade antalet samtal till Minds självmordslinje med 20 procent och fler kontaktar 112 med anledning av självmordsförsök.” Foto: Colourbox
Varje år dör cirka 800 000 människor i självmord i världen, vilket är fler än de som dör i malaria, bröstcancer, krig och mord. I Sverige dör omkring 1 600 i självmord varje år. Det finns risk att den pågående pandemin leder till att fler människor tar sitt liv. I augusti ökade antalet samtal till Minds självmordslinje med 20 procent och fler kontaktar 112 med anledning av självmordsförsök.
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att resurser sätts in och mobiliseras för att förbereda samhället och den psykiatriska vården för ett snabbt ökande behov av behandling och stödinsatser. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har både sjukvårdsbehandling och socialtjänstens insatser tvärtom nedprioriterats. Fokus är mer ensidigt riktat mot smittspridningsarbetet.
Sverige har framgångsrikt satsat stora resurser för att uppnå nollvisionen för dödsolyckor i trafiken. Arbetet för nå nollvisionen för självmord måste ges samma prioritet – inte minst i detta akuta läge. Vi saknar krismedvetenhet från regeringen, kommuner och regioner i denna fråga.
Regeringen har agerat kraftfullt genom ett antal regeringsuppdrag de senaste månaderna. Vi välkomnar den granskning av statens självmordspreventiva arbete som nyligen inleddes av Riksrevisionen. Vi ser också fram emot den nya strategin som ska tas fram inom området psykisk hälsa och suicidprevention framöver.
Vi uppskattar även att regeringen har tillskjutit medel som stärker civilsamhällesorganisationernas suicidpreventiva arbete. Vi spelar en viktig roll i att erbjuda människor stöd när de som mest behöver det och kan agera kraftfullt på kort tid. Men det behövs också större, samhällsövergripande reformer, samt en stark nationell styrning och samordning.
Vi föreslår att regeringen och ansvariga myndigheter agerar på följande områden:
■ stärk vårdkedjan, genom en förbättrad samverkan och samsyn i behandlingen av självmordsnära patienter. Upprätta också ett mer systematiskt arbete för att fånga upp välkända riskgrupper,
■ höj kompetensen för att fånga stödsökande. Satsa på akuta kompetenshöjande insatser för att fånga upp människor i behov av stöd och hänvisa dem rätt, inte minst inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten,
■ stärk stödet till unga. Ge elevhälsan och socialtjänsten ett förstärkt uppdrag och resurser för att arbeta uppsökande och förebyggande med att upptäcka barn och unga som mår dåligt eller far illa. Säkerställ att unga snabbt ges möjlighet till arbete eller studier för att inte hamna i hopplöshet,
■ se över läroplanen. Förtydliga skolans uppdrag att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande genom att se över läroplanen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan,
■ prioritera äldres psykiska välbefinnande. Nedstämdhet, ensamhet och social isolering utgör en allvarlig hälsorisk och bör utgöra grund för sociala stödinsatser.
Karin Schulz, generalsekreterare, Mind
Rickard Bracken, generalsekreterare, Suicide Zero
Inger Händestam, förbundsordförande, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (Spes)
Felicia Fässberg, vice verksamhetschef, Suicidprevention i Väst
Danuta Wasserman, senior professor i psykiatri vid KI, chef för NASP, nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.