Debatt
Rätt till tolk år efter år hindrar integrationen
Botkyrka kommun har de senaste fyra åren haft 19 miljoner kronor i enbart tolkkostnader, skattepengar som i stället hade kunnat gå till välfärden. Det är dags att rätten till kostnadsfri tolk begränsas, skriver Botkyrkamoderaten Stina Lundgren.
Publicerad: 16 december 2019, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Den som inte kan språket hamnar lätt i utanförskap och bidragsberoende, menar skribenten. Foto: Adam Wrafter, Bildbyrån
Beskedet om beviljat permanent uppehållstillstånd är indirekt ett besked om utökade rättigheter och skyldigheter i Sverige. Det innebär att individen förväntas ta ett större ansvar för sitt liv genom att skaffa sig försörjning via arbete eller studier samt de samhälls- och rättskunskaper som krävs för att anpassa sig och integreras i det nya samhället.
Människor har i alla tider flyttat över nationsgränser och oavsett till vilket land eller samhälle man kommer är språket avgörande för individens utveckling och samhörighet i den nya miljön. Språket ger oss förutsättningar att bygga en grund i vardagslivet, anamma en ny kultur, bygga nya värderingar, kommunicera med nya människor och upptäcka nya platser. Det ger oss ökade kunskaper och blir vägen in i det nya samhället.
I Botkyrka talas det cirka hundra språk vilket försvårar kommunikationen, men svenska som ett gemensamt språk förenklar för alla. De senaste fyra åren har Botkyrka kommun betalat ut minst 19 miljoner kronor i enbart tolkkostnader. Årligen ligger tolkkostnaderna på cirka 2 miljarder skattekronor för hela Sverige. Det är skattepengar som i stället kunde användas för att förbättra välfärden.
Ett av problemen med tjänsten kostnadsfri tolk under obegränsad tid är att den används under flera år och därmed blir en konstant hög kostnad år efter år. Det skapar hos individen ett beroende dels av tjänsten och dels av försörjningsstöd. Samtidigt påverkar det språkutvecklingen negativt, vilket försvårar möjligheten att genomföra en intervju som leder till arbete. Detta går även ut över andra i omgivningen, föräldrar kan till exempel inte hjälpa sina barn med läxor och har fortsatt bristande kännedom om de samhällsfunktioner, lagar och regler som påverkar möjligheten att delta i samhället full ut.
Resultatet av tolkkostnaden och bidragsberoendet som språkbristen leder till är en kostnadskrävande livsstil – bekostad av skattepengar. Därför bör tjänsten kostnadsfri tolk begränsas och endast gälla fram till permanent uppehållstillstånd. Tolktjänsten ska liksom försörjningsstöd ses som ett tillfälligt stöd.
Lagen som ger möjlighet till obegränsad studietid på sfi bör också revideras. Det bör inte vara en valmöjlighet att vara student hela livet på andras bekostnad. Den möjligheten finns inte i andra skolinstanser, tidsmässigt eller ekonomiskt, då CSN har en begränsning för studielån. Dessutom behöver man klara sina kurser för att bli CSN-berättigad inför nästa kurs. I dagsläget särbehandlas målgruppen för sfi och över tid missgynnas den av detta.
Den svenska kulturen präglas av värderingar som att både män och kvinnor får arbeta, att könsdiskriminering är förbjudet samt att man får samtala med, älska och gifta sig med vem man vill. För att förstå allt detta behöver man behärska det svenska språket, som också är en av flera svenska värderingar.
Rättelse. I en tidigare version av den här texten uppgavs i ingressen en felaktig siffra vad gäller tolkkostnaderna för Botkyrka kommun.
Stina Lundgren, oppositionsråd (M) Botkyrka kommun
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.