”Rätt läge att bygga ut yrkeshögskolan”

Kompetensförsörjningen är en av de stora och viktiga samhällsfrågorna i dag. Den handlar om möjligheterna för näringsliv och offentlig sektor att hitta rätt arbetskraft och om utvecklingsmöjligheter för individer – men också om samhällets utveckling och ekonomi.

Jag har under snart nio års tid arbetat med yrkeshögskolan, en ganska ny eftergymnasial utbildningsform som bedrivs av privata och offentliga aktörer i mer än hälften av landets kommuner. Den har snabbt gjort sig känd som en effektiv utbildningsform, med kortare, ofta spetsiga utbildningar som snabbt leder till jobb.

LÄS MER: SKR och Kommunal överens om lönerna 2023

De främsta orsakerna till detta är att yrkeshögskolans utbildningsutbud är anpassat efter behoven på arbetsmarknaden och att utbildningarna är framtagna i nära samarbete med arbetslivet. Dessutom ger yrkeshögskolans praktikform LIA de studerande möjlighet att tidigt och kontinuerligt under utbildningen förena teori och praktik.

Vi har de senaste åren sett att näringslivet inte alltid lyckas hitta den kompetens som behövs. I motsats till vad många tror handlar det framför allt om yrkesutbildade från gymnasiet eller vuxenutbildningen och från yrkeshögskolan. Detta samtidigt som det finns många arbetslösa. Sverige har ett problem med tillgång och efterfrågan på kompetens, det som brukar kallas matchning.

Under 2023 förväntas arbetslösheten stiga och Sveriges ekonomi krympa. Utvecklingen oroar många. Samtidigt fortsätter, än så länge, verksamheten inom många företag med tillväxtpotential, och de efterfrågar rätt kompetens för att kunna tillfredsställa efterfrågan och klara den globala konkurrensen.

Kompetensutmaningen Sverige står inför, såväl nu som senare, är ett bevis på att alla människor behövs i arbetslivet. Välriktade satsningar kan mildra effekterna av lågkonjunkturen, stärka landets konkurrenskraft och få fler i arbete. Det handlar om utbildning och validering, men även annat som kan bidra till kompetensförsörjningen. Många olika aktörer och sektorer kommer att behöva bidra, var för sig men också i samverkan.

Det kommer att behövas olika insatser på olika nivåer, kopplade till kompetensbehoven i näringsliv och offentlig sektor. Nya utbildningar till nya yrkesroller. Kompetensutveckling inom befintliga yrkesroller. Ibland mycket snabbt, ibland inom några år. Och ibland långsiktigt. Yrkeshögskolan bör vara en viktig del i att säkra kompetensförsörjningen. Resultaten talar för sig själva, med efterfrågade utbildningar och fler än nio av tio i jobb inom ett år efter examen, enligt de senaste siffrorna från SCB.

Vi som jobbar med yrkeshögskolan har länge känt till de uppenbara och positiva effekterna för de studerandes etablering på arbetsmarknaden och löneutveckling. På senare år har vi även tagit del av studier som påvisar utbildningsformens positiva effekter på samhällsekonomin. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har i en rapport visat att yrkeshögskolan är en framgångsrik och samhällsekonomiskt lönsam utbildningsform, och drar slutsatsen att fortsatta investeringar i den är motiverade.

Min bild är att fördubblingen av yrkeshögskolans verksamhet mellan 2014 och 2022 har fungerat väl. Uppföljningsdata visar att expansionen fungerat med bibehållen kvalitet och resultat, och detta trots att pandemin stressade systemet. Antalet behöriga sökande har ökat mer än antalet platser. Utbildningsanordnarna säger att de har kapacitet att öka. Arbetslivet menar att kompetensbehoven är större än nuvarande utbud.

Jag bedömer att det nu är dags att starta en diskussion om fortsatt expansion av yrkeshögskolan. En sådan investering är möjlig och viktig för att inte förvärra en framtida kompetensbrist som förhindrar Sveriges tillväxt eller försämrar kvaliteten i välfärden.

Thomas Persson
Generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan