Rädda småföretagen så att de kan rädda ekonomin

Coronapandemin skakar om och tillvaron förändras för alla. ”Inställt” och ”avbokat” är två vanligen förekommande begrepp. I Sverige är uppslutningen närmast total inför behovet av åtgärder. Riksdag och regering, regioner och kommuner manifesterar tydligt i sin vilja att svara upp mot det som aktualiseras. Staten kommer med hundratals miljarder i bidrag och stöd och kommunerna redovisar samfällt att man förstått behovet av åtgärder.

Åtminstone en kategori av företagare står emellertid fortsatt inför större dilemman och problem än de flesta andra. Det är de som driver enskild firma eller som är soloföretagare med aktiebolag. Särskilt utsatta är enmansföretagare som driver enskild firma. Alltså småföretag, ofta inom service och hantverk. Inte sällan med investeringar som måste betalas även när maskiner eller annan utrusning står stilla sedan efterfrågan försvunnit i pandemins spår. Stöttning i form av rådgivning, till exempel för att ställa om verksamheten, kan lika gärna som en tillgång uppfattas som ett hån för den företagare som fruktar både för den egna och näringsverksamhetens ekonomi och fortlevnad.

Men är det så många som berörs av det här? Frågar sig den ovetande. Ja, svart på vitt i UC Selekts databas säger att drygt 40 procent av Sveriges närmare 1,2 miljoner företag bedrivs i enskild firma. Åtminstone minst 700 000 av de svenska företagen, alla bolagsformer inräknade, är enmansföretagare som driver verksamhet utan anställda. Flertalet av dem i form av enskild näringsverksamhet.

Alla dessa företagare lider (ännu) inte av den pågående krisen, men utan tvivel är det hundratusentals som drabbas.

För många av dem är möjligheter att låna pengar ingen väg att gå. Ett lån är ett lån och det ska betalas tillbaka. Ska då företagaren riskera ett ännu större fall den dagen när pengarna ska betalas tillbaka? Kanske behöver företaget dubbla sin omsättning och vinst för att ha en liten chans att betala tillbaka efter den här krisen. En kris som vi inte har en aning hur och när den kommer sluta!

Problembilden är densamma för uppskjuten skatt. En form av lån där man skjuter problemen framför sig.

Hjälp med hyra i utsatta branscher kan på sina håll ge viss hjälp om fastighetsägare har förståelse för läget och byråkratin runt detta minimeras. Sjuklön från dag ett utan karens är kanske också något för den näringsidkare som annars är van vid sju dagar, men frågetecknen för företagare i karens, schablonberäkningar och så vidare är ingen tilltalande lösning.

Hur ska då enskilda näringsidkare som fått stopp i verksamheten kunna överleva? Jo, det är genom tillförsel av likvida medel, kontantstöd in på näringsidkarens företagskonto. Ett stöd som utformas så att den enskilda företagaren kan klara firmans vardagsutgifter, inklusive det månatliga uttag som erfordras för det privata uppehället. Möjligen kan en utbetalningsmodell liknande den som anställda har inom A-kassesystemet vara gångbar.

Stora företags framtid vill statsmakten säkra med miljarder. Vill vi att Sveriges enskilda små näringsidkare ska överleva så måste vi också utforma ett stöd för dem som gör detta möjligt. För utan alla småföretagare blir resan tillbaka – den dagen coronapandemin inte längre präglar vårt samhälle – så mycket längre. Och såren i ekonomin mycket, mycket djupare. Både för enskilda och för samhället i stort.

Stig Bertilsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Bengtsfors kommun