Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Professorer: Så kan skolvalet leda till minskad skolsegregation

Om man på allvar vill bryta skolsegregationen behöver skolvalet behållas. Men det är viktigt att man väljer ”rätt” metod för att tilldela skolplatser så att taktiska skolval elimineras, skriver professorerna Tommy Andersson och Alvin E Roth.

Publicerad: 20 maj 2021, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Den som följer debatten vet att det har höjts röster om att avskaffa skolvalet. Om man på allvar vill bryta skolsegregationen är det en mycket dålig idé,” skriver professorerna Tommy Andersson och Alvin E Roth.

Foto: Katja Kircher/Mostphotos, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

SkolvalSegregationOjämlik skola

Skoldebatten har länge varit låst, men på senare tid har olika försök till kompromisser och gemensamma förslag presenterats. För att ta ytterligare ett steg framåt i debatten tänkte vi förtydliga ett åtgärdsförslag om antagningsmetod som tidigare presenterats i Björn Åstrands utredning för en mer likvärdig skola (SOU 2020:28). Detta i hopp om att nå en bredare politisk enighet. 

Det är viktigt att man väljer ”rätt” metod för att tilldela skolplatser. Den metod som föreslås i Åstrands utredning bygger på så kallad uppskjuten antagning (”deferred acceptance algorithm”). Detta är en mycket specifik (algoritmisk) metod för att bestämma skolplatstilldelningar utifrån vårdnadshavares önskemål om skolplacering och skolornas antagningsregler. Trots sin enkelhet används metoden i mycket få svenska kommuner i dag – Linköping, Malmö, Lund och ytterligare cirka 15 kommuner i Sverige använder den sedan ett par år tillbaka. 

Varför är det då så viktigt att använda denna specifika antagningsmetod? Svaret är att det går att visa (matematiskt) att det finns en unik tilldelning som bäst respekterar vårdnadshavares önskemål om skolplacering, skolornas antagningsregler och samtidigt eliminerar taktiska val. Detta borde vara önskvärda egenskaper för alla – oberoende av politisk tillhörighet.

LÄS OCKSÅ: Beslutsalgoritmerna är här för att stanna 

Oavsett hur antagningsreglerna regler är utformade är det viktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att vårdnadshavare förstår vilka antagningsregler som används och att det klargörs vilka elever som har bäst rätt till en skolplats. Här brister många kommunala och fristående aktörer i dag. Vårdnadshavare i kommunala skolval hänvisas ofta till en svårtolkad paragraf i skollagen, relaterad till en diffus närhetsprincip. Antagning till friskolor sker typiskt med hjälp av kösystem, som inte är offentliga. 

Men även om antagningsreglerna är väl specificerade och transparenta (vilket de inte är i dag) är det viktigt att eliminera taktiska val. Dels då det gör skolvalet enklare för vårdnadshavare, eftersom de inte behöver fundera strategiskt kring skolvalet. Dels då det inte skapar orättvisa fördelar för vissa elevgrupper.

Antagning måste också ske i ett gemensamt system där både fristående och kommunala aktörer ingår. Vi vet att separata system skapar problem med planering – för både fristående och kommunala aktörer. Vi vet också att kommuner vill ha ett gemensamt system. De ansvarar för att samtliga barn i kommunen ska tilldelas en skolplats – utan att veta hur många barn som önskar plats på friskolor eller ens hur många fristående aktörer som kommer att vara verksamma i kommunen. Då även många stora friskolekoncerner är för ett gemensamt antagningssystem borde det inte råda någon politisk oenighet om detta förslag heller. 

LÄS OCKSÅ: Allt fler politiker vill ha aktivt skolval 

Det är också värt att nämna att det inte finns någon motsättning mellan ett gemensamt antagningssystem och att kommunala och fristående aktörer har olika antagningsregler. Alltså kan skolval baseras på en metod som bygger på uppskjuten antagning alldeles oavsett utfallet av den pågående debatten om kötid och lotteri. 

En avslutande reflektion är att ovannämnda förslag förutsätter att det faktiskt finns ett skolval. Den som följer debatten vet att det har höjts röster om att avskaffa skolvalet. Om man på allvar vill bryta skolsegregationen är det en mycket dålig idé. 

LÄS OCKSÅ: Tvinga inte kommunerna att införa obligatoriskt skolval

Att se över vilka regler som får användas vid skolval – precis som Åstrand föreslår – är en förutsättning för att komma till rätta med den ökande skolsegregationen. Reglerna i det nuvarande systemet är felutformade, och den relativa närhetsprincipen har snarare bidragit till en ökad skolsegregation via boendesegregationen. Med korrekt utformade antagningsregler i ett rättssäkert och gemensamt antagningssystem där vårdnadshavares önskemål tas på allvar – utan taktiska element – kan skolsegregationen i stället minska. Allt detta kan åstadkommas med reformerade antagningsregler och elevplacering som bygger på metoden för uppskjuten antagning. 

Tommy Andersson,
Professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Aktuell med boken ”Algoritmmakaren” (Fri tanke förlag)

Alvin E Roth,
Professor i nationalekonomi vid Stanford universitetet och nobelpristagare i ekonomi. Aktuell med boken ”Vem får vad – och varför” (Bertil Ohlin förlag)

 

Skribenternas anmärkning

De förslag som presenteras i artikeln ser vi inte endast som nödvändiga utifrån vår expertis som forskare, men även utifrån våra praktiska erfarenheter. Vi har utformat skolvalssystem i både Sverige och USA—bland annat i Boston, New York, New Orleans, Malmö, Linköping och Lund.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev