Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Professorer: Agera innan den smygande klimatkrisen blir akut

Behovet av ökad motståndskraft mot klimatrisker tenderar att hamna i konflikt med kommunernas strävan efter tillväxt. Detta kan få långtgående effekter när den smygande klimatkrisen omvandlas till en akut händelse, skriver professorerna Mikael Granberg och Lars Nyberg.

Publicerad: 14 september 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Klimatförändringarna kan uppfattas som en krypande kris i den meningen att effekterna är långvariga, lågintensiva och gradvis ökande,” skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

KommunerKlimatarbetetTillväxt

Ett förändrat klimat har samtida effekter och de omfattande skogsbränder 2014 och 2018, översvämningarna i Europa 2021 samt skyfallen i Gävle 2021 följer detta mönster. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) ger i sin senaste rapport en översikt av det rådande kunskapsläget. I Sverige har det i den nationella säkerhetsstrategin konstaterat att klimatförändringarna är ett område där behovet av förebyggande åtgärder är stort. Kunskapsläget om den historiska utvecklingen, om nuläget och trovärdiga prognoser om framtiden är relativt gott men ändå är åtgärderna för att minska samhällets sårbarhet relativt blygsamma.

Klimatförändringarna kan uppfattas som en krypande kris i den meningen att effekterna är långvariga, lågintensiva och gradvis ökande. Även om de leder till storskaliga akuta kriser i Sverige har de ofta sitt ursprung utanför landets gränser. En krypande kris utgör ett hot mot samhällets grundvalar, den utvecklas över tid och föregås av varningssignaler och olycksbådande händelser. Trots detta är beslutsfattare långsamma att agera. 

LÄS OCKSÅ: Samarbete är nyckeln till att göra Gävle klimatneutralt  

Utan lämpliga åtgärder kan krypande kriser snabbt utvecklas till akuta kriser som tvingar beslutsfattare, organisationer och individer till snabba reaktioner snarare än planerade och proaktiva åtgärder.

I Sverige är kommunerna centrala i hanteringen av klimatrelaterade risker inom det egna territoriet och har det huvudsakliga ansvaret för planering av markanvändning och bebyggelse. I takt med ett förändrat klimat kommer kraven på kommunerna att öka. 

Kommunernas agerande inom stadsbyggnadsområdet styrs i viss utsträckning av lagar – men också i stor utsträckning av politiska idéer, lokala prioriteringar och beslut. Gällande planering och byggande i relation till hot och risker från ett förändrat klimat så har kraven på kommunerna i plan- och bygglagen, att stärka beredskapen för klimatförändringarnas negativa effekter, skärpts. I den kommunala praktiken kan vi observera att kommunernas arbete med klimatanpassnings- och klimatriskreducerande åtgärder ökat i frekvens och omfång över tid.

Samtidigt har ett ökat fokus på konkurrens mellan platser, ett fördjupat intresse för att skapa attraktivitet som ska leda till tillväxt i termer av ökad befolkning och ökade investeringar från näringslivet som ska bidra till en stärkt ekonomisk utveckling, växt fram i många kommuner. Som ett resultat ser vi många exempel på stadsomvandling i vattennära lägen i centrala delar av svenska städer. Detta tilltagande fokus på tillväxt och attraktivitet får effekter för hur klimatrisker uppfattas och prioriteras.

LÄS OCKSÅ: ”Nu måste alla kommuner prioritera klimatanpassning” 

Politiska prioriteringar styrs av intressen och värderingar och det medför att definition, formulering och prioritering av klimatfrågor och -risker är en politisk process. Ett problem som uppfattas som viktigt och centralt ur ett perspektiv kommer inte nödvändigtvis ges en hög prioritet ur ett annat. 

LÄS OCKSÅ: Stefan Jutterdal: Det sker inga systemförändringar om inte någon sätter fart 

Riktar vi blicken mot klimatrisker och påföljande klimatanpassningsåtgärder visar studier att dessa risker förvisso identifieras och ges resurser men att detta sker inom ramen för tillväxt som ges högre prioritet. Behovet av ökad motståndskraft mot klimatrisker tenderar att hamna i konflikt med kommunernas strävan efter tillväxt. Kommunerna blir då risk-producenter och detta kan få långtgående effekter när den smygande krisen omvandlas till en akut händelse.

Mikael Granberg
Professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker, Karlstads universitet

Lars Nyberg
Professor i risk- och miljöstudier och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, Karlstads universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News