Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Prioritera inte bort räddningstjänstens självmordsförebyggande arbete, MSB”

Att MSB vill ändra räddningstjänstens uppdrag och utesluta uppgiften att förebygga självmord och självmordsförsök är mycket illavarslande, skriver företrädare från fem organisationer som arbetar för att förebygga självmord.

Publicerad: 19 maj 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Räddningstjänsten ingår i ett system av insatser som bidrar till att rädda liv, konstaterar debattörerna.

Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SjälvmordRäddningstjänstenMSBKommuner

I Sverige dör årligen nära 1 600 människor på grund av självmord. En siffra som antagligen hade varit ännu större om det inte vore för räddningstjänsten, som varje år gör mer än 2 000 utryckningar vid självmordslarm till SOS Alarm. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: ”MSB prioriterar inte bort räddningstjänstens suicidpreventiva arbete”

Sedan 2018 har antalet självmordslarm till SOS Alarm ökat med 48 procent, vilket innebar 11 887 inkommande larm under perioden januari – november 2020. Räddningstjänsten genomförde samma period 2 200 utryckningar, en ökning med 37 procent sedan 2018. Av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) egen statistik framgår att räddningstjänsten genom sitt snabba agerande avstyr ett stort antal självmordsförsök varje år. I samarbete med polis och andra aktörer ser de till att människor i kris får hjälp. Det här livräddande arbetet vill MSB nu begränsa.

Räddningstjänstens arbete ingår i kommunens verksamhet och styrs i enlighet med lagen om skydd mot olyckor (LSO). Enligt LSO är kommunerna skyldiga att utforma ett handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet. Framtagandet av dessa handlingsprogram bygger på MSB:s föreskrifter. 

I myndighetens nya förslag till handbok om innehåll och struktur till kommunernas handlingsprogram nämns dock inte självmord och självmordsförsök i redogörelsen för vilka olyckstyper som ska ingå i handlingsprogrammen. Risken är därmed stor att uppgiften att förebygga självmord utesluts från räddningstjänstens uppdrag och att kommunerna inte tar med att förebygga självmord som ett åtgärdsområde. 

Om ett barn trillar ut ur ett fönster skulle det bli ett uppdrag för räddningstjänsten, om det i stället handlar om ett självmordsförsök från ett fönster skulle det inte blir det. Att rädda en människa i nöd blir då en fråga för räddningstjänsten att avgöra från fall till fall.

Självmord och självmordsförsök bör ses som psykologiska olycksfall. Det konstaterades redan 2008 när riksdagen antog en nollvision för självmord, och ligger i linje med den senaste forskningen. De flesta som gör suicidförsök har en depression i botten, en behandlingsbar sjukdom som minskar förmågan att tänka rationellt. Sjukdom är inget man väljer. Nio av tio som gör ett självmordsförsök dör av helt andra orsaker senare i livet. Att snabbt agera på självmordslarm räddar alltså liv.

MSB:s förslag går tvärtemot de ambitioner om en sektorsövergripande och bred suicidpreventiv ansats som riksdagen har beslutat om. Forskningen visar att det behövs ett utvecklat samarbete mellan myndigheter, kommuner och civilsamhället för att lyckas med självmordsförebyggande arbete. Räddningstjänsten ingår i ett system av insatser som bidrar till att rädda liv.

MSB:s förslag är nu ute på remiss. Men de ideella organisationerna som arbetar med att förebygga självmord har inte bjudits in till dialog. Det är anmärkningsvärt. Nu finns en chans för MSB att lyssna på expertisen på området och göra om och göra rätt. Kommunerna behöver få ett tydligt besked om att det självmordsförebyggande arbetet är en viktig och ofrånkomlig del i arbetet med att förebygga olyckor, så att räddningstjänsten kan fortsätta sitt livsviktiga arbete att stödja människor i nöd.

Rickard Bracken, Generalsekreterare för Suicide Zero

Inger Händestam, Förbundsordförande för SPES  (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd)

Karin Schulz, Generalsekreterare för Mind

Danuta Wasserman, Forskare och ansvarig för NASP (­Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) vid Karolinska institutet och Region Stockholm

Vladimir Carli, Forskare och ansvarig för NASP (­Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) vid Karolinska institutet och Region Stockholm

Gergö Hadlaczky, Forskare och ansvarig för NASP (­Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) vid Karolinska institutet och Region Stockholm

Monika Ölund, Verksamhetschef för SPIV (Suicidprevention i väst)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News