Patienter har rätt att känna sig säkra i vården

REPLIK Replik på debattartikeln ”Kunskapsprovens resultat – en nattsvart läsning” i Dagens Samhälle (23/9).

Nu tre år efter införandet av det nya regelverket med kunskapsprov som bas för utfärdande av legitimation till personer som är professionsutbildade utanför EU/EES kan vi konstatera att systemet fungerar. Kunskapsprovens syfte är att säkerställa att lagens krav på kunskaper och färdigheter som krävs för legitimation är uppfyllda.

Efter legitimation får individen självständigt utöva yrket i Sverige. För det krävs att personen har både generella och yrkesspecifika kunskaper och förmågor. Exempel på generella förmågor är muntlig och skriftlig kommunikation, teamarbete, och att kunna läsa vetenskapliga texter. Yrkesspecifika kunskaper prövas i skriftligt prov och yrkesspecifika färdigheter prövas med praktiska prov.

Det teoretiska delprovet kräver utöver uppdaterade kunskaper i professionens kunskapsområde också god läsförståelse. Det praktiska delprovet kräver goda generella förmågor och också utvecklade praktiska färdigheter. Det är svensktalande personal och skådespelarpatienter som de prövande interagerar med under det praktiska delprovet. Det är samma krav och förutsättningar som för svenskutbildade som står i begrepp att bli legitimerade.

Det finns en frustration hos vissa prövande, och deras lärare, utifrån resultaten på kunskapsproven. Som provansvariga delar vi frustrationen. Från vårt perspektiv ser vi prövande som upprepade gånger kommer till provet och inte förstår provinstruktionerna eller innebörden i frågorna, vilket sannolikt beror på otillräckliga kunskaper i svenska språket. De som har svårigheter att i provsituationen visa sina kunskaper och färdigheter behöver läsa på och träna, så att de kan uppfylla kraven.

I dag har vi uppdraget att ta fram och genomföra kunskapsproven. Utbildningsverksamhet för att systematiskt träna de som vill in i det svenska systemet ligger inte i vårt nuvarande uppdrag.

Kunskapsproven har aldrig varit en del i snabbspåret. Kunskapsproven säkerställer, tillsammans med kurs i svenska författningar, betyg i svenska och 3-6 månader praktisk tjänstgöring, att de som legitimeras har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att självständigt utöva yrket. Såväl blivande patienter, anhöriga, kollegor och verksamhetschefer ska kunna lita på innebörden i godkänt kunskapsprov – kvalitetskravet är uppfyllt!

Magnus Hultin, docent, Umeå universitet, ansvarig för kunskapsprov för läkare

Gunilla Sandborgh Englund, professor, Karolinska Institutet, ansvarig för Kunskapsprov för tandläkare

Shima Momeni, Uppsala universitet, koordinator för kunskapsprov för apotekare

Inger Jansson, lektor, Göteborgs universitet, ansvarig för kunskapsprov för sjuksköterskor

Pernilla Hultberg, samordnare kompletterande utbildning och validering, Göteborgs universitet