Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Pandemin förvärrar bristen på specialistläkare 

Under pandemin prioriteras vårdproduktion framför utbildning, vilket gör att bristen på specialistläkare förvärras och i längden även möjligheterna att beta av vårdskulden. En femtedel av alla ST-läkare kommer inte att uppnå specialistkompetens på utsatt tid, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

Publicerad: 22 oktober 2020, 03:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kompetensförsörjningen är en av vårdens viktigaste frågor, konstaterar Sofia Rydgren Stale.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

LäkareVårdskuldenSpecialistvårdCoronaviruset

Det är vida känt att coronapandemin har inneburit att ett stort antal operationer och läkarbesök har ställts in. Mindre omtalat, men med stor påverkan på vården, är att även utbildningen av läkare satts på vänt.

Viktiga kurser har ställts in och möjligheterna till sidoutbildning har kraftigt begränsats. I dag prioriteras vårdproduktion framför utbildning, vilket gör att bristen på specialistläkare förvärras – och i längden paradoxalt nog därmed också möjligheterna att beta av vårdskulden. Allt talar för att vi kommer att behöva leva med effekterna av pandemin under en lång tid framöver. Därför är det viktigt att både forskning och utbildning säkras i de prioriteringar som nu görs ute i regionerna.

För att bli specialistläkare behöver läkare genomgå flera utbildningssteg. Specialiseringstjänstgöringen (ST) är den sista formella delen i läkares utbildning och tar minst fem år. Under den här tiden behöver ST-läkaren delta i och genomföra en rad obligatoriska moment i form av kurser och sidoutbildningar.

För att undersöka på vilket sätt pandemin påverkat forskning och utbildning har Sveriges läkarförbund genomfört två undersökningar, i juni respektive september, som tydligt visar på dess negativa effekter på läkares utbildning.

I våra undersökningar kan vi dra slutsatsen att en femtedel av alla ST-läkare inte kommer att uppnå specialistkompetens på utsatt tid. Nästan hälften av ST-läkarna anger att inställda kurser är huvudanledningen till att deras specialiseringstjänstgöring förlängs, medan var femte ST-läkare i stället anger inställd sidoutbildning som orsak. Särskilt drabbade är de kirurgiska specialiteterna och de specialiteter vars medicinska områden varit hårt belastade under våren och sommaren. Exempelvis har över 80 procent av kurserna för blivande narkosläkare ställts in.

Redan före pandemin såg vi en stor brist på specialistläkare, och i Socialstyrelsens årliga sammanställning anger samtliga regioner en brist. Inom flera specialiteter kommer dessutom en stor andel av läkarna att gå i pension inom en nära framtid – 31 procent av landets specialistläkare är nämligen 60 år eller äldre.

Väntetiderna för allmäntjänstgöring (AT) har ökat med 60 procent sedan 2008, och den flaskhals som bristerna på AT-platser innebär hindrar unga läkare från att gå vidare i karriären. Varje år som nyutexaminerade tvingas vänta på AT innebär ett förlorat år som specialistläkare. Bristen riskerar nu att förvärras om ST-läkare inte ges möjlighet att slutföra sin utbildning på utsatt tid.

Kompetensförsörjningen är en av vårdens viktigaste frågor. Sveriges läkarförbund ser det därför som helt nödvändigt att hälso- och sjukvården ges förutsättningar att komma i gång med de utbildningsaktiviteter som ställts in under året. Regionerna måste säkerställa att ST-läkare tillåts delta på kurser och genomföra planerade sidoutbildningar.

Kursgivarna behöver få de ekonomiska resurserna att kunna ställa om till digitala lösningar där det går eller till nödvändiga anpassningar för de kurser som genomförs fysiskt. Utöver detta måste kurskapaciteten säkras för att inte bli en flaskhals – utan att tumma på vare sig kvaliteten eller den individuella bedömningen.

Både regeringen, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) behöver se till att skapa de förutsättningar som krävs för att både forskning och utbildning ska komma i gång i nödvändig omfattning. Annars kommer det att ta ännu längre tid att beta av den vårdskuld som byggts upp under pandemin.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev