Pandemin avslöjar regeringens bristande flygpolitik

Coronakrisen har medfört en ekonomisk tvärnit som på kort tid nästan slagit ut hela branscher, såsom restaurang-, hotell-, event- och resebranschen samt stora delar av handeln. Flygbranschen är inget undantag och flera flygbolag vittnar nu om att det bara handlar om veckor innan pengarna tar slut. Nu sinar också kassorna hos de regionala flygplatserna som har tappat majoriteten av sina intäkter. Småland Airport och Ängelholm-Helsingborg Airport har i dagsläget inte en enda kommersiell avgång.

De regionala flygplatserna var hårt pressade redan före coronakrisen, men pandemin har med all önskvärd tydlighet blottlagt regeringens bristande flygpolitik. I andra nordiska länder, exempelvis Norge och Finland, tar staten ett samlat ansvar för att säkra driften av landets flygplatser. I Sverige har staten, genom Swedavia, endast valt att säkra driften för tio flygplatser. De kännetecknas av en hög andel flygtrafik och därmed har de stora förutsättningar att gå med vinst. Däremot har driften för mindre flygplatser med lägre andel flygtrafik och sämre förutsättningar att gå med vinst överlåtits till kommuner och regioner samt några få privata bolag.

Under 2019 genererade statligt ägda Swedavia, med Arlanda, Landvetter och Bromma i spetsen, 720 miljoner kronor i vinst. Pengarna kom inte de regionala flygplatserna till del, trots att de är högst bidragande till vinsten. Det är nämligen så att nästan alla de regionala flyglinjerna går till Arlanda eller Bromma och därmed bidrar till att generera det stora överskottet till staten.

De jobb som har blivit särskilt utsatta i coronakrisen återfinns också de branscher som i högre grad är beroende av de regionala flygplatsernas snabba förbindelser. Exempelvis besökssektorn och kultursektorn, men även mer kontaktintensiva tjänstebranscher, konsultverksamheter och traditionella tillverkningsföretag.

Bara i nordvästra Skåne skulle en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport medföra dramatiska konsekvenser. Utan flygplatsen skulle flygtillgängligheten minska med 50 procent, vilket riskerar 6 200 arbetstillfällen i 2 400 företag, vilket skulle leda till en minskad lönesumma på 2 miljarder kronor.

För Växjö och närliggande grannkommuner skulle en nedläggning av Småland-Airport innebära att flygtillgängligheten minskade med 61 procent, vilket riskerar 3 000 arbetstillfällen i 1 400 företag, vilket motsvarar en lönesumma på uppemot 820 miljoner kronor. Det är tusentals jobb som står spel. Precis som staten tar ansvar för landets väg- och järnvägsinfrastruktur borde den ta ansvar för dess flyginfrastruktur.

Regionala flygplatser bidrar dessutom med avgörande infrastruktur för hälso- och sjukvård, räddningstjänst och totalförsvar, något som blivit särskilt påtagligt i coronakrisen. De samhällskritiska flygningarna har ökat, däribland ambulansflyg, brandspaning, frakt av viktiga komponenter, medicin och sjukvårdsmaterial.

Regeringens krisstöd till de regionala flygplatserna är under all kritik. Först hänvisades flygplatserna till korttidspermitteringar, men det råder stor osäkerhet kring om alla flygplatserna omfattas av dem. Därefter sa regeringen att den hade inkluderat stöd till de regionala flygplatserna i de kommunala krispaketen. Det visar sig dock att krispaketen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) redan bedömts otillräckliga för att kunna täcka kommunernas intäktsbortfall och kostnader under coronakrisen.

Nu har regeringens bristande flygpolitik ställt svenska kommuner och regioner inför en bitter verklighet. Deras kraft bör riktas mot att rusta sjukvården, äldrevården och hålla samhället kritiska funktioner i gång, men i stället måste fokus och resurser användas för att säkerställa att regionala flygplatser inte går i konkurs.

Det är hög tid att regeringen tar ansvar och ger omedelbart stöd till de regionala flygplatserna. Därefter bör regeringen ge Swedavia i uppdrag att ta ett nytt grepp om den svenska flyginfrastrukturen som inte går ut på att plocka ut hundratals miljoner i vinst, utan på att säkra en ändamålsenlig flyginfrastruktur till gagn för tillväxt och utveckling i Sverige.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande (M) Växjö