Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Överväg självstyrande skolor enligt dansk modell

Vi skolledare vill att valet 2022 ska handla om det som är viktigt på riktigt, skriver Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson och ger fem förslag för en mer välfungerande förskola och skola.

Publicerad: 24 mars 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SkolledareLedare

Trots ett förfärande krig i vårt närområde måste vi som ansvarar för våra barns utbildning hålla fokus på vårt uppdrag. I det ingår att försöka påverka beslutsfattare att göra nödvändiga systemförändringar. I den offentliga diskussionen om skolan får styrnings- och ledningsfrågorna sällan tillräckligt utrymme. Det är olyckligt eftersom skolledarens roll är så central. Med följande förslag vill jag bidra till en sakpolitisk debatt för en mer välfungerande förskola och skola.

1. Gör rektorsyrket attraktivt med bra lön och hållbar arbetsmiljö.

Vår färska lönestatistik visar att skolledarnas löner inte har anpassats till de statliga satsningar som gjorts på lärarna. Nästan var tredje biträdande rektor har samma eller lägre lön än sina högst betalda lärare, trots att uppdraget är betydligt mer ansvarsfullt. 

LÄS MER: Lista: Före detta och nuvarande politiker i skolbranschen 

Rapporten visar också att skolledare har svårt att få tillräcklig återhämtning. Nästan var fjärde grundskolerektor fick mindre än fyra veckors sammanhängande semester 2020 för att verksamheten inte tillät det. Av något skäl tvingas särskilt de kvinnliga rektorerna till denna upphackade ledighet. 

2. Diskutera biträdande rektorers roll. 

Allt fler huvudmän centraliserar sina rektorer och ger dem ansvar för större verksamhetsområden. Det lokala ledningsansvaret läggs på en biträdande rektor. Jag ser med oro på denna trend och bedömer att den står i strid med skollagens intentioner, som förutsätter att rektor är väl förtrogen med sin verksamhet. Biträdande rektorer har ingen legitimitet i rättslig mening i dag och har inte heller en självklar plats i den statliga fortbildningen. 

3. Stoppa omsättningen av rektorer.

Statistiken visar att rektorer stannar allt kortare tid på sina uppdrag. Särskilt nyblivna rektorer, och rektorer med ansvar för skolor med större utmaningar, byter jobb ofta alternativt lämnar rektorsyrket. För verksamheterna leder täta ledarbyten till osäkerhet och stagnation. 

Det krävs en lönesatsning riktad till skolledare som tar ansvar för skolor med särskilda utmaningar. Dessa skolor har störst behov av kontinuitet i ledarskapet men drabbas i dag av motsatsen. 

Att många nyblivna rektorer snabbt väljer bort ledarkarriären är oroande. Huvudmännen ger inte den särskilda stöttning som nyblivna chefer behöver. Jag vill ge alla nyblivna rektorer en mentor, för att de ska kunna utvecklas som ledare under stabilare former. 

4. Öka det statliga ansvaret för finansieringen av skolan.

Satsningar på skolan ska inte behöva konkurrera med andra lokala behov och pengarna ska inte kunna plockas ut genom vinstutdelning. Ett statligt sektorsbidrag för finansiering av undervisning och elevhälsa som är anpassat efter elevers och skolors förutsättningar och behov, och som ger skolor ersättning för det ansvar de tar, skulle öka likvärdigheten och minska skillnaderna mellan skolor i olika delar av landet. 

5. Överväg självstyrande skolor enligt dansk modell.

Det finns signaler om att man på nationell politisk nivå är beredd att förbättra förutsättningarna för skolans likvärdighet. Det är bra, men det finns en risk att man bara blickar bakåt för att söka lösningar på framtidens utmaningar. Vi skolledare vill inte återinföra en detaljerad regelstyrning utan lokalt inflytande. Reformer bör i stället vila på en tillit till skolledarnas professionella kunskap, på det sätt man valt att göra i Danmark. 

Vi skolledare vill att valet 2022 ska handla om det som är viktigt på riktigt. Nationell säkerhetspolitik, självklart, men också en välfungerande skola som en förutsättning för ett fortsatt öppet och demokratiskt Sverige. 

Matz Nilsson
Förbundsordförande Sveriges skolledarförbund

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolledareLedare

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev