Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ovärdigt när sköra patienter bollas runt

Den nya regeringen har målet att öka jämlikheten för patienter och användare i välfärden. Medias rapporter om hur människor faller mellan stolarna är hisnande, men tyvärr bara toppen på ett isberg. Vi kräver nu att Lena Hallengren agerar för en fungerande samverkan i vården och ett verkligt patient- och klientinflytande.

Publicerad: 30 januari 2019, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”I Sverige hamnar människor mellan stolarna för att samordningen mellan myndigheter och individen brister”, skriver debattörerna.

Foto: Marcus Ericsson, Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

PatienterSamverkanPsykisk ohälsaOmsorg

Att dagens vård och omsorg inte fungerar optimalt vet vi. Värst drabbas de multisjuka. I TV4:s Kalla fakta berättas att 23-årige Oskar, efter lång psykisk ohälsa och samtidigt drogmissbruk, tog sitt liv. Han hade sökt vård 400 gånger.

I SVT:s Uppdrag granskning i höstas visades hur Sanne – ung, skör och med mycket stora vårdbehov – bollats runt i systemet, utan att någon tagit ett samlat ansvar. Kostsamt ekonomiskt, javisst. Men framför allt mänskligt helt orimligt och ovärdigt vår välfärd.

I Sverige hamnar människor mellan stolarna för att samordningen mellan myndigheter och individen brister. Individens kunskaper om vad som fungerar tas inte tillvara. Målet måste vara det motsatta: bättre inflytande, mer samverkan och effektivare vård.

Modern forskning visar att inflytande är avgörande för att människor ska återhämta sig. Det är klienter och patienter som har den ofta dyrköpta kunskapen om vad som behöver förbättras för att vården ska fungera. Välfärden utvecklas tillsammans med de grupper och individer som är föremål för insatserna. Hur vi gör det spelar roll. Den bättre vägen går från passivt mottagande till aktivt medskapande.

Vad vi behöver nu är inte ännu en diskussion om ansvarsfördelningen mellan huvudmän. Kunskapen och lagstiftningen finns på plats – nu måste det bli handling. Vi behöver inte diskutera vikten av samordning. Vi behöver samverka i praktiken. Vi behöver inte mer forskning om vikten av inflytande. Vi behöver utvärdera vilka metoder som fungerar.

Vi behöver lyfta fram fungerande samverkan och insatser för personer med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblem, multisjuka äldre och utsatta barn och unga. Och — vi måste aktivt arbeta med inflytandet, systematiskt på varje enhet. Demokrati och egenmakt utmärker en utvecklad välfärd.

Vi har lagar som stöder oss, exempel att bygga på och en aktiv och kunnig brukarrörelse:

2004 kom Lagen om finansiell samordning som ger Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun samt hälso- och sjukvården möjlighet att förstärka samverkan för människor med samordnade rehabiliteringsbehov. I dag finns 82 samordningsförbund i 264 av landets kommuner. NNS, Nationella Nätverket för Samordningsförbund, har utvecklat indikatorer som följer hur användarna upplevelser insatserna.
■ Brukarrörelsen växer, trots ofta tuff ekonomi, och har tagit fram metoder för inflytandearbetet: till exempel Verdandis brukarstyrda brukarrevisioner, Brukarkrafts certifiering av brukarinflytande och RSMH:s revisionsmodell. Ett nationellt nätverk mellan regionala brukarråd inom missbruks- och beroendevård har bildats.
■ Förståelsen för klienters och patienters inflytande på grupp- och individnivå måste in i universitetsutbildningar. I England har 84 socialhögskolor krav på sig att involvera användarna i alla led. En liknande utveckling har påbörjats på till exempel socionomutbildningar i Lund och Stockholm.

Om framtidens välfärdstjänster ska bli effektiva krävs att ansvariga politiker:

Ger myndigheterna förutsättningar att anpassa insatser till individers samlade behov, att olika aktörers insatser samordnas och systematiskt utvärderas ur användarperspektiv. Lagen om Samordnade individuella planer (SIP) förenklas och breddas så att försäkringskassa och arbetsförmedling omfattas av regelverket.

Ger förutsättningar för välfärdens aktörer, inklusive brukar- och patientrörelsen, att prioritera utveckling av ett systematiskt inflytande.

Ger utbildningsväsendet uppdrag att utarbeta gemensamma planer tillsammans med dem som är aktuella i välfärdsystemet.

Rasken Andréasson, ordförande Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation

Cecilia Heule, universitetsadjunkt Socialhögskolan Lunds universitet

Isabell Mortensen, sammankallande Föreningen Brukarrådet Missbruk/Beroende Sverige

Marie Svensson, ordförande Nationella Nätverket för Samordningsförbund

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev