Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Oskäliga byggherrekostnader hotar bostadsutvecklingen”

SKR måste bli mycket bättre på att samordna de kommunala plan- och bygglovstaxorna, anser Gustaf Edgren och Simon Imner från Trä- och möbelföretagen.

Publicerad: 31 oktober 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert, och Simon Imner, näringspolitisk expert, båda Trä- och möbelföretagen.

Foto: Sören Andersson


Ämnen i artikeln:

ByggkostnaderByggbranschen

Orättvisa och oskäliga kommunala taxor för plan- och bygglovsavgifter och VA-anslutning sätter käppar i hjulet för bostadsbyggandet och strider mot självkostnadsprincipen. De kommande årens taxeförändringar riskerar att bli ytterligare en kostnadschock. Nu vilar ett stort ansvar såväl på den nya regeringen som på nyvalda kommunpolitiker att förstå och åtgärda denna oroväckande utveckling.

Höga materialkostnader, fallande bostadspriser, inflation och stigande räntor gör det allt svårare att bygga bort den bostadsbrist som politiker gärna pratar om, men sällan tar krafttag för att lösa. Trots skriande bostadsbehov viker nu byggandet, trots att problemet bara riskerar att förvärras. 

LÄS MER: Avmattning väntar för samhällsfastigheter– DS listar storspelarna att hålla koll på 

Debatten om varför det byggs för lite och för dyrt kretsar ofta kring höga markpriser och direkta byggkostnader. Men vad som ofta hamnar i skymundan är byggherrekostnaderna. Undantaget skatter och arbetskostnader, består byggherrekostnaderna framför allt av kommunala plan- och bygglovsavgifter samt anslutningsavgifter för vatten, avlopp och el. I dag stiger byggherrekostnaderna oroväckande i många kommuner. 

Trä- och möbelföretagen, TMF, har låtit forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, studera byggherrekostnaderna från 1990 till i dag och jämföra utvecklingen med tjänsteprisindex. Studien undersöker hur de kommunala avgifterna skiljer sig åt för att bygga samma normalstora villa och består av data från 55 kommuner i elva län. 

Mellan 1990 och 2015 steg tjänsteprisindex 70 procent. De kommunala taxorna fyrdubblades under samma period. Mellan 2015 och 2020 steg tjänsteprisindex 7 procent, medan byggherrekostnaderna steg 17 procent. Den senaste studien, som följer utvecklingen för 2020 och 2021, visar att den oroande avgiftsspiralen fortsätter. Medan tjänsteprisindex ökade med 0,7 procent ökade plan- och bygglovsavgifterna med 2,7 procent och VA-anslutningsavgifterna med 3,6 procent. Rapporten noterar stora skillnader både mellan och inom län i kommunernas prissättning. Runt om i landet skiljer det uppemot 100 000 kronor för samma avgifter mellan de studerade kommunerna. Allra dyrast är det i Stockholmsregionens kommuner.

Kommuner som det senaste året utmärkte sig i avgiftshöjningar är flera. Göteborgs stad höjde plan- och bygglovsavgifterna med 15 procent. Motiveringen var att ärendetypens avgift ska avgöras av handläggningstiden snarare än projektets yta. Lunds kommun höjde avgifterna för bygglov och startbesked med 21 procent. Höjningen motiveras inte mer än med en framtagen handläggningskostnad per timme multiplicerad med uppskattad tidsåtgång per ärendetyp. Stockholms stad höjde planavgifterna med 22 procent utan motivering varför. 

När det kommer till höjningar av VA-anslutningsavgifter utmärkte sig Åsele kommun med 58 procent, Järfälla kommun 37 procent och Stockholms stad 24 procent. Endast Järfälla kommun motiverar höjningen, och menar att avgifterna ska spegla kommunens exploateringstakt och utbyggnadsstruktur. 

Storleken på den kommunala taxan ska utformas efter hur kostnaderna ser ut för kommunen. Med tanke på hur stora skillnader det är både mellan och inom regioner är det högst osannolikt att alla kommuner följer denna viktiga självkostnadsprincip. Sedan 1996 har KPI ökat med 32 procent medan framför allt kommunala taxor har stigit 87 procent. 

Utformningen av kommunala taxor är komplexa och många faktorer spelar in tillsammans med kommunernas olika förutsättningar. Samtidigt kvarstår faktum – taxorna ska enbart bära självkostnader för kommunens insats. Det är uppenbart att dagens självkostnadsprincip inte skapar tillräckliga incitament för kommunen att vare sig effektivisera sin avgiftsfinansierade verksamhet eller säkra bostadsutvecklingen. Samtidigt fungerar den dåligt som vägledning för tvingande monopoltaxor. Trä- och möbelföretagen ser därför tre lösningar för ökad transparens och jämförbarhet och därmed ökad förutsägbarhet för husbyggande företag och privatpersoner.

1. Den nya regeringen behöver omgående tillsätta en utredning som granskar den sammantagna kostnadsutvecklingen för bostadsbyggandet.

2. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, måste bli mycket bättre på att samordna plan- och bygglovstaxorna. 

3. Låt det statliga produktivitetsavdraget tillämpas även på avgiftsfinansierad kommunal verksamhet.

Gustaf Edgren
Bostadspolitisk expert, Trä- och möbelföretagen

Simon Imner
Näringspolitisk expert, Trä- och möbelföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ByggkostnaderByggbranschen

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev