Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Orimlig tolkning av vattendirektivet ger sämre miljö”

Det är dags att revidera vattendirektivet. Orimlig hänsyn tas till direktivet när vi samtidigt har ett brådskande behov av att lösa flera stora miljöutmaningar, skriver tre kommunpolitiker i Växjö.

Publicerad: 15 februari 2022, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vår rigida tolkning av EU:s vattendirektiv har låst in oss i ett system där vattenkvaliteten inte får ha spår av mänsklig påverkan, skriver Anna Tenje och två andra Växjöpolitiker.

Foto: Fredrik Sandberg/TT


Ämnen i artikeln:

MiljötillsynKlimatarbetet

I Sverige finns 10 000-tals sjöar och vattendrag som vi ska vara stolta över och värna men så som vattendirektivet är utformat i svensk lag ställs vårt vatten obönhörligt över andra mål och i vägen för hållbar utveckling. Orimligheten i hur direktivet appliceras i Sverige har på kort tid visat sig från sin sämsta sida vid flera tillfällen. Låt oss ge dessa exempel:

01. Genom återvinning av fosfor skulle Ragn-Sells kunna minska klimatutsläppen med över 20 000 ton koldioxidekvivalenter varje år. Trots detta meddelade mark- och miljödomstolen i december 2021 att miljötillståndet för återvinning av fosfor avslås. Anledningen är att utsläppet av metaller ökar försumbart i Öresund vilket strider mot miljökvalitetsnormerna. Två miljömål ställs mot varandra och vattenmålet trumfar. 

02.År 2020 fick NSVA  (Nordvästra Skånes vatten och avlopp) avslag på sin tillståndsansökan om att få bygga och utöka avloppsreningsverket i Nyvång. Det nya reningsverket skulle ersätta två äldre reningsverk men eftersom reningsverket skulle bidra till att Humlebäcken fick en sämre statusklassning, avslogs ansökan. Trots att det totalt sett blir mindre miljöpåverkan och förbättrad vattenkvalitet i stort än från de två tidigare reningsverken.

LÄS MER: Utnyttja undantagen i vattendirektivet i stället 

I vattendirektivet finns nämligen det så kallade försämringsförbudet som innebär att när en enskild kvalitetsfaktor riskerar att klassas ner, blir den verksamhet som utlöser denna försämring drabbad. Med andra ord hjälper det inte att den totala statusen förblir oförändrad eller till och med bättre i ett annat vatten. Det är inte rimligt att jobba på direktivets detaljeringsnivå för 10 000-tals vatten i Sverige. Vi måste kunna prioritera vissa vatten framför andra där vattnets ändamål sätts i fokus! 

I Sverige har man valt att inte se till helheten utan drar direktivet till det yttersta utan att till fullo nyttja de undantag som är möjliga i vattendirektivet. Det gör att vi låser in oss i ett system där vattenkvaliteten inte får ha spår av mänsklig påverkan. En mening som utan reflektion låter bra – men som stoppar samhällsutvecklingen. Sveriges befolkning växer och fler människor innebär en ökad belastning på exempelvis våra reningsverk. Hur ska detta kunna hanteras? Hur ska innovativa företag kunna växa fram? 

LÄS MER: M: Regeringen duckar om EU:s vattendirektiv

Vattendirektivet behöver revideras för att kunna hantera intressekonflikter i stället för att verka kontraproduktivt. Ragn-Sells nämnda projekt skulle bidra till mindre gruvbrytning, minskade koldioxidutsläpp och mindre förbrukning av mineralresurser. Detta borde vägas mot de ringa metallutsläppen. Orimlig hänsyn tas till vattendirektivet när vi samtidigt har ett brådskande behov av att lösa flera stora miljöutmaningar. 

Frågan bör lyftas och belysas på både EU- och riksdagsnivå. Vi kräver därför att regeringen ser över vattendirektivet utifrån dessa punkter:

Vattendirektivet är för komplicerat och detaljerat implementerat i Sverige. Det behöver ses över i grunden så att det går att tillämpa i praktiken. 

Det saknas avvägningsmöjligheter för att balansera kraven i vattendirektivet mot andra samhällsmål, som byggande av god stadsmiljö, viktiga miljökrav och klimatmål.

Utnyttja ventilen till fullo att använda undantagen vid klassificering av vatten. Sverige är bland de sämsta i Europa på att använda de undantag som vattendirektivet möjliggör.

Vattendirektivet måste få en avvägning mot andra samhällsmål och den totala miljönyttan. Hållbarhet och att vi tar ansvar för kommande generationer måste vara i fokus.

Anna Tenje
Ordförande (M) i kommunstyrelsen i Växjö

Andreas Olsson
Vice ordförande (C) i kommunstyrelsen i Växjö

Sofia Stynsberg
Ordförande (M) i tekniska nämnden i Växjö 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

MiljötillsynKlimatarbetet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev