Oregistrerad övertid mörkar det faktiska slitet

Läkaryrket medför, liksom många andra samhällsbärande yrken, att man ibland inte kan lämna arbetet när det var tänkt. Kanske står man mitt i en behandling av en patient eller ett anhörigsamtal när arbetstiden är slut. Många gånger räcker inte 40 timmar i veckan till, och då blir det fråga om övertid. Men det råder ofta oklarheter kring hur övertid ska registreras och många arbetsgivare använder sig istället av flextiden, som blir ett ställe där mycket övertid kan gömmas. På vissa arbetsplatser nollar man sedan systematiskt flextiden och därmed försvinner både tiden och lönen för arbetstagarna.

Det står i arbetstidslagen att arbetstid ska registreras. För läkares del är meningen att det planerade arbetet enligt gällande kommunalt och regionalt avtal ska ske vardagar 7–21, och annan arbetad tid är jourtid. När en arbetstid med 40 timmar i veckan inte räcker till blir det fråga om övertid. På många arbetsplatser är dock ersättningen för övertiden redan ”bortkryssad” i avtalet när läkaren ska påbörja sin anställning.

Utöver övertid finns det flextidsavtal. Flextid ska ses som en möjlighet för arbetstagaren, medan övertid är något som man inte kan styra över själv. Därför är det viktigt att dessa två inte förväxlas. Övertid ska ersättas som övertid, eftersom det inte är på arbetstagarens villkor.

För drygt ett år sedan kunde tidningen Sjukhusläkaren berätta om ett stort mörkertal av obetald arbetad tid bland landets läkare. Läkarförbundets lokalföreningar runt om i landet vittnade då om dold övertid som göms i flextidsbergen och hur flextiden missbrukas av arbetsgivaren. Enligt en kartläggning tidningen nu har gjort skiljer sig både ramarna och möjligheterna för att kunna ta ut flextid åt över landet. Gemensamt är dock att läkarna inte kan ta ut flextid i den omfattning de önskar.

När arbetsgivare använder flextiden som en avstjälpningsplats för övertid mörkas den faktiska arbetstiden, och försvinner dessutom i de förekommande fall där arbetsgivaren systematiskt nollar flextiden när den uppnått en gräns. Arbetsgivaren kan då inte heller redovisa hur många timmar man har arbetskraft och av vilken sort. Flextiden missbrukas därmed av många arbetsgivare och kan gömma många missförhållanden på arbetsplatsen.

Det finns fler yrkesgrupper som inte ersätts för övertid, men då kanske de får en extra semestervecka eller del i bonusprogram i stället. Utifrån en enkät genomförd av Läkarförbundet 2020 bedöms att läkarkåren varje vecka ger bort cirka 47 års arbetstid gratis till arbetsgivarna. En överslagsräkning av vad läkares arbetstid kostar, med hänsyn taget till befattning, ger att värdet på denna tid blir 2,2 miljarder kronor per år som läkarkåren ger bort. Läkare vill arbeta och hjälpa sina patienter, men vem vill arbeta gratis?

Att läkare inte ersätts för övertidsarbete är inte bara ett problem för individen, utan dessutom ett stort strukturproblem, som kan leda till att underbemanning osynliggörs och att verksamheten inte dimensionerar antalet tjänster efter behoven. Det ligger både vårdpersonalen och till syvende och sist patienterna till last.

För att komma tillrätta med problematiken måste:

￭ Arbetsgivarna se till att all arbetad tid enkelt kan registreras på rätt sätt. 
￭ Arbetsgivare sluta skriva bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtalen för läkare, och vi läkare ska inte utan förhandling godta en ”bortkryssad” övertidsersättning i anställningsavtalet. 
￭ Arbetsgivare med verksamheter där arbetstagare gång på gång slår i flextidstaket se över både bemanningen och arbetets innehåll.

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna

Bengt von Zur-Mühlen, 1:e vice ordförande Sjukhusläkarna

Elin Karlsson, 2:e vice ordförande Sjukhusläkarna