torsdag2 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Om fler får gå i fritidshem krävs kvalitetshöjande insatser”

En uppenbar risk är att fler barn stuvas in i en verksamhet som redan har för dåliga förutsättningar i termer av resurser, lokaler och personal, skriver sju forskare.

Publicerad: 16 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Catarina Andishmand, Marianne Dahl, Helena Ackesjö, Helene Elvstrand, Björn Haglund, Susanne Yttergren och Line Isaksson.

Foto: Joakim Palmqvist, Bengt O Wettergren, Patrik Svedberg


Ämnen i artikeln:

Fritidshem

Nyligen släpptes utredningen Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61) som föreslår ett avgiftsfritt allmänt fritidshem för barn mellan 6 och 9 år, samt att barn som är mellan 6 och 12 år ska kunna erbjudas fritidshem eller öppen fritidsverksamhet mot bakgrund av barnets levnadsvillkor.  

I tidigare debattinlägg framhålls vikten av att sätta barns rättigheter i fokus och i detta finns en djupt demokratisk aspekt, då alla barn föreslås få samma rätt till fritidshemmets verksamhet. Det handlar i grunden om värderingar rörande människors lika värde, om barns lika tillgång till lärande, utveckling och meningsfull fritid, om hur vi kan skapa uppväxtvillkor som erbjuder goda förutsättningar till delaktighet, samt om att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt mot att nå utbildningens mål. 

Läs mer: ”Lärarbristen i fritidshem är högst verklig” 

Fritidshemmet, liksom skolan och förskolan, ska bidra till likvärdighet och kompensera för barns olika livsvillkor, men i dag är rätten till utbildning i fritidshem villkorad av föräldrars sysselsättning vilket innebär att fritidshemmet inte är tillgängligt för alla barn. Detta gör att ojämlikheten blir stor, då barn i vissa områden deltar i fritidshemmets undervisning i betydligt lägre utsträckning. Av statistik framtagen av SCB framgår som exempel att inskrivningsgraden bland barn som är 6 till 9 år i områden med stora socioekonomiska utmaningar i genomsnitt är 60 procent, vilket är 33 procentenheter lägre än i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Fritidshemmets unika utbildningsmiljö, med utforskande arbetssätt utifrån elevens intresse och behov, kan skapa meningsfullhet i ett sammanhang kännetecknat av gemenskap, värdegrundsarbete och demokratiska principer. Detta är en viktig byggsten i arbetet med att motverka social ojämlikhet och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Ett väl fungerande fritidshem med rätt förutsättningar kan utveckla och utmana barnen till vidare upptäckter, inspirera till kulturaktiviteter och ett framtida föreningsliv, skapa en känsla av tillhörighet och trygghet, samt ha en positiv inverkan på skolresultaten. De särskilda insatser som utredningen föreslår för att öka andelen inskrivna barn i fritidshem är därför viktiga och betydelsefulla, både för samhället i sig och för de barn som då skulle ges möjlighet att delta.

Samtidigt visar ett flertal rapporter, statistik och vetenskapliga studier, att fritidshemmet i dag inte förmår att fullgöra sitt uppdrag i alla delar. Fritidshemmet har en låg andel behöriga lärare och den fysiska och materiella lärmiljön i många fritidshem är dåligt anpassad för uppdraget att bidra till utveckling, lärande och en meningsfull fritid. 

Ambitionen att utöka rätten till fritidshem är god, men om fler elever tillförs verksamheten krävs kvalitetshöjande insatser. Barns rättighet är att möta en verksamhet av hög kvalitet med nyfikna, intresserade och kompetenta lärare, men en uppenbar risk med förslaget är att fler barn stuvas in i en verksamhet som redan i dag har för dåliga förutsättningar, med knappa ekonomiska resurser, undermåliga lokaler och låg andel högskoleutbildad personal. 

Nu vill vi att politiker agerar. Det räcker inte att enbart öppna upp för att fler barn ska få möjlighet att delta i fritidshemmets viktiga verksamhet. För att verksamheten ska få gynnsamma effekter och uppfylla de nationella målen måste fritidshemmen samtidigt få de förutsättningar som krävs för att fullgöra uppdraget. 

Catarina Andishmand
Lektor, Göteborgs universitet

Marianne Dahl
Lektor, Linnéuniversitet 

Helena Ackesjö
Docent, Linnéuniversitetet

Helene Elvstrand
Docent, Linköpings universitet

Björn Haglund
Docent, Högskolan Gävle 

Susanne Yttergren
Adjunkt, Umeå universitet

Line Isaksson
Doktorand, Karlstads universitet

Följ debatten:

1. ”Vi föreslår allmänt fritidshem för barn upp till 9 år”

2. ”Lärarbristen i fritidshem är högst verklig” 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Fritidshem

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev