Öka tillgången till kognitiva hjälpmedel – i hela landet

Tiotusentals personer med nedsatt kognitiv funktionsförmåga, till exempel intellektuell funktionsnedsättning eller autism, behöver stöd varje dag för att kommunicera, minnas, skapa struktur och lösa vardagliga problem. Som tur är finns kunskap om kognitivt stöd som kan förvandla kaos, isolering och stress till ett liv med självständighet och delaktighet i samhället. Men alltför många berövas detta stöd och därmed också ett liv på lika villkor i arbete, skola och fritid. 

Kognitivt stöd omfattar både fysiskt och socialt stöd och hjälpmedel. Med tids- och planeringshjälpmedel, bildstöd och anpassade appar kan vardagen för personer med kognitiv funktionsnedsättning bli begriplig på ett sätt som tidigare generationer inte kunde drömma om. Det är därför oacceptabelt att så få ges tillgång dessa hjälpmedel. 

Regioners och kommuners olika riktlinjer kring vilka hjälpmedel som får förskrivas gör det hela till ett lotteri. En undersökning från Sveriges Arbetsterapeuter visar på en nationellt mycket ojämlik tillgång till arbetsterapeuter som förskriver kognitiva hjälpmedel. Socialstyrelsens rapport Kompetens i LSS-boende (mars 2021) konstaterade att baspersonal inom LSS-området saknar de kunskaper som myndigheten rekommenderar i sina allmänna råd, inklusive grundläggande kunskap om kognitiva hjälpmedel. 

För att kognitiva hjälpmedel ska fungera optimalt, krävs anpassning till den enskilda personens unika färdigheter och vardagssituation. Det kräver i sin tur en hög kompetens hos personalen i LSS-bostäder och dagliga verksamheter. Men statistik från Sveriges Arbetsterapeuter visar att antalet arbetsterapeuter inom LSS-verksamheter har minskat stadigt de senaste tjugo åren, vilket påtagligt minskat personalens tillgång till expertis kring kognitivt stöd. 

Det är glädjande att regeringen i förra veckan aviserade avsikten att utreda frågan om ett Nationellt kompetenscentrum för kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och autism. Kompetensutveckling inom kognitivt stöd är en central del av en absolut nödvändig kunskapssatsning riktad till baspersonal inom LSS och den behöver göras snarast möjligt! 

På motsvarande sätt som inom äldreomsorgen behöver även fler professioner involveras så att stödet till den enskilda kan utvecklas optimalt. Det behövs inom LSS-verksamheter en större tillgång till specialiserad kompetens, exempelvis arbetsterapeuter, som kan introducera, förskriva och följa upp användandet av kognitiva hjälpmedel samt handleda övrig personal.

De brister som i dag finns när det gäller tillgång till kognitivt stöd leder till att tiotusentals människor berövas de goda levnadsvillkor som är själva kärnan i LSS-lagstiftningen. Vi har alldeles för många gånger sett att konsekvenserna av otillräcklig kompetens och otillräckligt ledningsstöd i LSS-verksamheter blir olagliga intrång i den enskildes liv, olaglig användning av tvångs- och begränsningsåtgärder och en ytterst otrygg tillvaro för alla inblandade. 

Det måste betyda något för den enskilde – i vardagen – att Sverige har anslutit sig till de globala målen i Agenda 2030 och undertecknat Funktionsrättskonventionen.  I dag på Nationella Hjälpmedelsdagen uppmanar vi till en nationell kraftsamling för ökad tillgång till kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd.

För att säkerställa detta krävs:

￭ Ett nationellt LSS-lyft som inkluderar kompetens kring kognitivt stöd.

￭ En nationell hjälpmedelsstrategi som inkluderar kognitiva hjälpmedel.

￭ Nationella riktlinjer gällande sortiment, kriterier och avgifter för kognitiva hjälpmedel.

Våra organisationer står redo med kunskap!

Christina Heilborn
Förbundssekreterare Riksförbundet FUB

Ida Kåhlin
Förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Ewa Öhström-Holmqvist
Ordförande Föreningen för kognitivt stöd