Öka investeringarna i medicinsk forskning

Regeringen uttalade nyligen en ambition att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Även allmänheten anser att Sverige ska vara världsledande när det gäller medicinsk forskning, enligt en ny Sifo-undersökning. Samtidigt visar en ny lägesrapport en oroväckande trend vad gäller forskning och utveckling (FoU) i Sverige. Vi uppmanar regeringen att öka de statliga investeringar i medicinsk forskning för att kunna genomföra sina ambitioner och därigenom stärka Sverige vad gäller hälsa och välstånd.

Nyligen gick näringsminister Ibrahim Baylan (S), socialminister Lena Hallengren (S), och ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) ut i en debattartikel och klargjorde ambitionen att Sverige ska vara en ledande life science-nation. De konstaterar att det krävs långsiktiga insatser inom flera områden för att stärka utvecklingen av hälso- och sjukvården och generera ytterligare ekonomiskt välstånd.

Vi är mycket positiva till ministrarnas initiativ som även har allmänhetens stöd. 87 procent anger i en ny Sifo-undersökning att det är viktigt eller mycket viktigt att Sverige är en världsledande nation vad gäller medicinsk forskning för att bland annat utveckla nya mediciner och behandlingar, förbättra hälso- och sjukvårdssystemet och skapa ekonomisk tillväxt.

För att uppnå dessa mål behöver regeringen säkra ekonomiska resurser för att förverkliga strategin, och det brådskar. En ny lägesrapport visar på oroväckande trender:

￭ De statliga investeringarna i FoU fortsätter att minska i förhållande till BNP.
￭ I läkemedelsföretagens svenska verksamhet har andelen helårsarbeten inom FoU minskat med 61,8 procent på tio år.
￭ Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska. Mellan år 2004 och år 2017 halverades antalet startade prövningar.
￭ Sverige tappar position inom forskningskvalitet i internationell jämförelse.

I dag investerar svenska staten mindre än två öre på medicinsk forskning för varje skattekrona som används i sjukvård. Denna andel bör på sikt fördubblas.

Det skulle inte bara gynna patienterna, utan också vara samhällsekonomiskt lönsamt. Det skulle dessutom öka möjligheterna att behålla och attrahera företag att bedriva sin verksamhet i Sverige. Det betyder mycket för statskassan, då enbart läkemedelsföretagen i dag bidrar med 82 miljarder kronor i exportvärde (2018).

Enligt Sifo anser 80 procent av allmänheten att det vore bra att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning till fyra öre för att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling.

Den 12 juni meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att det behövs 90 extra miljarder kronor till välfärden inom sju år och att det kan innebära att andra satsningar behöver nedprioriteras. Vi vill poängtera att en viktig del av att skapa en hållbar välfärd är att investera i medicinsk forskning.

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick år 2017 till drygt 422 miljarder kronor. För att bemöta dessa kostnadsökningar är hälso- och sjukvården beroende av att Sverige har en stark forskningsbas som kan bidra till att på mer effektivt sätt förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar.

Regeringens ambition att Sverige ska vara en ledande life science-nation har allmänhetens stöd. Nu är det upp till regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning för att förverkliga ambitionen, och därmed skapa en mer hållbar välfärd och ett starkare Sverige vad gäller hälsa och välstånd.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige, doktor i medicinsk innovationskunskap

Olle Stendahl, ordförande Forska!Sverige, professor emeritus Linköpings Universitet