Öka den idéburna delen av välfärden, Micko

Nu har utredningen om idéburna aktörer i välfärden (SOU 2019:56) överlämnats till regeringen, med konkreta förslag på hur andelen kan växa. Famna och Forum, som tillsammans samlar idéburen sektor i Sverige, ser det som en mycket positiv utveckling att välfärden får fler aktörer som inte har någon annan grundläggande drivkraft än att förbättra livssituationen för människor och därmed bidra till samhällsförbättring.

Utredaren Samuel Engblom har gjort ett bra jobb. Nu hänger det på civilminister Lena Micko (S) som fått redskap att lyfta den idéburna välfärden. Vid en upphandlingskonferens häromdagen sade Lena Micko (enligt Upphandling24.se) att ”LOU inte behöver förändras”. Vi hoppas att hon läser utredningen noggrant och modifierar den uppfattningen.

Utredningen har i sitt förslag till definition av idéburna aktörer fångat det viktigaste: självständighet från offentlig sektor, oegennyttigt syfte och inga värdeöverföringar utanför sektorn (med undantag för forskning).

Vi välkomnar också förslaget att det inom ramen för Lagen om offentlig upphandling (LOU) och i Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska vara möjligt för upphandlande myndigheter att reservera deltagande i upphandling till idéburna aktörer.

Hittills har tillämpningen av både LOU och LOV gynnat de kommersiella aktörerna. De har vuxit kontinuerligt under de senaste decennierna, medan de idéburnas andel helt stagnerat på Europas lägsta nivå. Därför är det rimligt att kommuner och regioner kan ge idéburna aktörer en särställning.

På ett område är vi besvikna. Utredningen kunde ha gått längre när det gäller en lag om idéburet offentligt partnerskap (IOP). En ramlag behövs för att fler kommuner och regioner ska börja använda detta instrument. Vi hoppas att regeringen i den fortsatta beredningen lyssnar på oss i denna del.

Stora delar av utredningens förslag är alltså bra. Problemet är att det inte räcker. För att utredningens syfte, att främja fler idéburna verksamheter i välfärden, ska fyllas måste kommuner, regioner och staten sätta upp mål och aktivt skapa möjlighet för dessa aktörer att växa. Med de förslag som presenteras i utredningen tas vissa hinder bort. Nästa steg bör vara politisk handlingskraft på alla nivåer.

Det finns också risker som civilministern och regeringen behöver hantera. Samtidigt som andelen idéburna aktörer i välfärden behöver bli större, är det centralt att detta inte sker på bekostnad av civilsamhällets oberoende och självständighet. Det finns en risk att en ökad uppdragsfinansiering av idéburna organisationer genom upphandling eller partnerskap kan leda till att de generella bidragen till civilsamhällets organisationer dras ned.

Dessa bidrag gör det i dag möjligt för organisationer att utforma sin verksamhet efter de behov och samhällsutmaningar som civilsamhället identifierar och tar itu med – när de kommersiella aktörerna är ointresserade och de offentliga aktörerna ännu inte sett eller fått i uppdrag att hantera dessa samhällsutmaningar. Och då minskar civilsamhällets utrymme för självständighet.

Vi efterlyser, i regeringens fortsatta arbete med utredningens förslag, att dessa risker analyseras.

Lena Micko behöver se utredningens förslag som ett första steg och lägga till ett offensivt program för att öka den idéburna välfärden i Sverige. Vi är beredda att bistå i utvecklingen av ett sådant program, som bör ha som mål att öka den idéburna delen av välfärden till 10 procent till år 2030.

Patrik Schröder, ordförande, Forum – idéburna organisationer med social inriktning

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd