lördag1 april

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Ohederlig argumentation kring kommunala skolor"

Friskolornas riksförbund vägrar se sin egen roll i de problem som präglar Göteborgs skolor, skriver Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), oppositionsråd i Göteborg med ansvar för skolfrågor.

Publicerad: 16 juni 2020, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det misslyckade marknadsexperimentet är viktigaste orsaken till att skolan blivit ojämlik och segregerad, skriver Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), oppositionsråd i Göteborg. Foto: Arne Trautmann/Mostphotos/


Ämnen i artikeln:

UndervisningFriskolor

REPLIK. Det gläder mig att Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel ägnar en tanke åt de stora problem som präglar Göteborgs skolor. Det är en viktig debatt, som är helt avgörande för vilka förutsättningar barn från varje samhällsklass i rikets andra stad får. I vanliga fall ges den alltför lite utrymme bland experttyckarna i Stockholm.

Tyvärr stannar Hamilton själv vid just tyckande, och en direkt ohederlig argumentation, när hon beskriver de kommunala skolornas bekymmer. Det finns många anledningar till sämre resultat i de kommunala skolorna. Personalbrist är en förklaring. En lång historik av politisk regndans, där nya administrativt tunga uppdrag läggs på skolan utan att balanseras med nya resurser är en annan. Här har alla Göteborgs politiker, även de i mitt eget parti, anledning att vara självkritiska. Samtidigt förbiser Hamilton helt och hållet den absolut viktigaste orsaken till att skolan blivit så ojämlik och segregerad: det misslyckade marknadsexperiment som Friskolornas riksförbund existerar för att försvara.

Det säger sig självt att när man gör våra barns skolor till en marknad – där privata skolor med vinstintresse kan etablera sig utan fullständig demokratisk kontroll – kommer dessa att göra allt de kan för att locka till sig de mest lönsamma eleverna, det vill säga de med minst behov av särskilt stöd. Det gör verksamheten billigare och betygsstatistiken finare. Bara häromdagen kunde vi läsa om hur privatskolor samlar in referenser på elever för att kunna sålla bort de med sämre förutsättningar.

Detta är en fullständigt självklar affärsmodell för varje vinstdrivande företag. Tyvärr är det inte en lika bra samhällsmodell. Kvar i vissa av de kommunala skolorna blir i hög utsträckning elever från hem med en lägre utbildningsnivå, inte minst de med utrikesfödda föräldrar, och andra som har svårare förutsättningar. Samtidigt kan kommunerna inte kompensera sina skolor för detta utan att ge lika mycket pengar till friskolorna. Resultatet blir därefter: djupt segregerade klassrum, där frånvaron av starkt motiverade elever leder till sämre studiero, sämre kunskapsresultat och växande klyftor. Det finns med andra ord skäl till att Sverige är det sista landet i världen att hålla fast vid ett så långtgående marknadsexperiment för sina skolor.

Det finns dock alternativ. Det samhälle Sverige en gång var, där sopåkarens och direktörens barn gick i samma skola och dina ansträngningar spelade större roll än din bakgrund, är inte någon mytologisk utopi från en svunnen tid. Det är fullt möjligt att gå tillbaka till det, men då måste marknadsskolan stoppas.

Ska vi öka kunskapsresultaten och bryta skolsegregationen måste vi sätta elevernas studiero och personalens arbetsmiljö före dyra privatiseringsexperiment.

Viktoria Tryggvadottir Rolka, (S), oppositionsråd i Göteborg med ansvar för skolfrågor

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

UndervisningFriskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev