Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ogenomtänkta reformer riskerar barns hälsa

Skola och förskola ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Men i såväl nationell digitaliseringsstrategi som i många andra statliga reformer saknas riskbedömningar. Barndomen går inte i repris. Barnverket kräver därför att detta systemfel åtgärdas genom en barnskyddslag.

Publicerad: 28 augusti 2019, 17:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

kärmarbete kan leda till negativa konsekvenser för våra barns fysiska, psykiska och sociala hälsa, skriver företrädare för Barnverket.

Foto: Deyan Georgiev / Colourbox


Ämnen i artikeln:

BarnSkolverketFörskolaHälsa

Varje vecka rapporteras det om barn och elever inom förskolan och skolan som far illa på ett sätt som påverkar deras utveckling negativt. Hjärnforskarna Torkel Klingberg och Sissela Nutley påtalar oberoende av varandra riskerna med den digitalisering som nu sker i skolan. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger i en intervju att staten måste ta ett fastare grepp om digitaliseringen i förskola och skola, som hittills framförallt har drivits av vinstdrivande företag. Från och med den 1 juli i år har förskolan en ny läroplan som ställer krav på att alla förskolor ska använda digitala läromedel.

Både Klingberg och Nutley hänvisar till forskning som visar att digital teknik har både för- och nackdelar. Oftast är fokus på lärande i denna forskning. Lärandet är en oerhört viktig aspekt, eftersom det är både förskolans och skolans viktigaste uppdrag. Hur digitala läromedel används i undervisningen spelar stor roll, menar Fredriksson. Men det saknas tydliga riktlinjer för detta hur. Alltså är förskole- och skolpersonal utlämnade till sin egen kompetens och intresse. Och eleverna är i sin tur beroende av hur påläst och strategisk personal är i användandet av de digitala lärplattformarna och programmen.

Inte bara lärande, utan även barns hälsa och utveckling påverkas av digitala lärsituationer. Skärmarbete kan leda till negativa konsekvenser för våra barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Nackproblem, huvudvärk och ögonproblem  liksom försämrad motorisk utveckling och minskad fysisk aktivitet påverkar våra barns hälsa. Försenad språkutveckling, koncentrationsproblem, beteendestörningar och brist på empatisk förmåga, samspel och anknytning, är andra exempel som riskerar hälsa och utveckling på lång och kort sikt när vi har en digitaliseringsstrategi, utan kompetenta förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser innan förändringar genomförs.

Vid alla beslut som gäller utformning och uppdrag för verksamheter som tar hand om och undervisar våra barn och unga behöver hänsyns tas till att de är biologiska varelser med en känslig hjärna, kropp och sinnen i utveckling.

Det är ett systemfel att det saknas riskbedömningar i nationell digitaliseringsstrategi, liksom i många andra statliga reformer på skolområdet. Nationalekonomen Sara Forsstedt påtalade att detta är ett genomgående problem inom svensk förvaltning i sin ESO-rapport: ”Tänk efter före”.

Det är fel på systemet när staten i beslut som rör barn och unga inte prioriterar att förebygga ohälsa och ojämlikhet. Särskilt när det gäller Skolverket, eftersom de lagar och riktlinjer som styr förskola och skola är tydliga: Skola och förskola ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Skolan ska i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande, i stället för att ägna sig åt att åtgärda sådant som egentligen inte hade behövt uppstå. Barnverket anser att det är rimligt att även politiska beslut och Skolverket lever upp till dessa krav.

Statsminister Stefan Löfvén (S) sa under Järvaveckan till Barnverkets representant att han talat med digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) om att titta på risker med digitaliseringen. Det är bra, men det är alldeles för sent påtänkt.

Eftersom barndomen inte går i repris kräver Barnverket att systemfelet åtgärdas genom inrättande av en barnskyddslag.

Barnskyddslagen ska ställa krav på att kompetenta tvärprofessionella förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser alltid ska göras i samband med förändringsarbeten, omorganisationer och reformarbete som på något sätt rör barn och unga.

Gunilla Niss, leg. psykolog, ordförande Barnverket

Malin Valsö, leg. psykolog

Åse Victorin, leg. läkare

Monica Wester, leg. sjukgymnast

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News