lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Offentligt byggande har en viktig roll som förebild”

Vi kan göra mycket för klimatet genom att bygga smartare, litet långsammare men med färre fel, och hellre bygga om än bygga nytt, skriver professor Johan Silfwerbrand.

Publicerad: 13 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.


Ämnen i artikeln:

Hållbart byggandeBostadsbyggandeKlimatarbetet

Minskningen av vårt lands CO2-utsläpp går för långsamt och vi riskerar att missa klimatmålet 2030. Transportsektorns roll diskuteras. En annan sektor med stor klimatpåverkan är bygg- och fastighetssektorn. Enligt Boverket står denna sektor för drygt 20 procent av utsläppen.

Mycket kan göras genom att bygga smartare, litet långsammare men med färre fel, och hellre bygga om än bygga nytt. Det offentliga byggandet har en viktig roll, inte minst som förebild.

LÄS MER: Nya styren: Så förändras stadsbyggnadspolitiken i tolv kommuner 

Vi måste hushålla mer med naturtillgångarna. Varje ton cement, betong, trä, stål och glas med flera byggmaterial måste användas optimalt. 

I gamla tider var materialet dyrt och arbetskraften billig. Då hushållade man med material. Efter andra världskriget steg lönerna snabbt samtidigt som byggmaterialen relativt sett blev billigare. ”Slit och släng” var mottot. Detta accentuerades under miljonprogrammet. Få tänkte på kvalitet och beständighet, vilket är orsaken till dagens underhållsberg. Nu har alla större företag inom byggsektorn hållbarhetsavdelningar som arbetar för att minska miljöpåverkan. Men förändringen går långsamt. Få vill göra något radikalt. En del byter ut betong ovan mark mot trä, andra ersätter delar av cementen med industriella biprodukter samtidigt som till exempel stålbalkar görs av återvunnet stål. 

Fortfarande har dock de flesta entreprenörer så bråttom att de använder 50 procent mer cement än nödvändigt i betongbjälklag och betonggolv i till exempel skolor och förskolor, för att betongen skall torka snabbare. Limmade ytmaterial på fuktiga betonggolv kan ge ohälsosamma emissioner. Att bygga ett hus som ska stå i mer än 100 år borde få ta litet mer tid än några få månader. Byggherrar och långivande banker måste tänka om.

Boverket har uppskattat att de samlade byggfelen uppgår till svindlande 100 miljarder kronor per år eller cirka 20 procent av den totala husbyggnadsvolymen. Att rätta till felen handlar till största delen om extraarbeten, men i många fall behöver man riva nybyggda delar och ersätta dem med nytt byggmaterial från ytterligare naturresurser, med tillhörande CO2-utsläpp. För att minska byggfelen behövs bättre grundutbildning, mer fort- och vidareutbildning, noggrannare arbete (som kortsiktigt kan ta litet längre tid) i alla led, bättre samverkan mellan olika parter i ett projekt och bättre kontroll.

Fortfarande river man fullt fungerande byggnader och bygger nytt – NK:s granne Passagenhuset i Stockholm är ett dagsaktuellt exempel – i stället för att bygga om eller bygga till. Fastighetsutvecklare och arkitekter måste utgå ifrån byggnaden och inte tomten när de undersöker olika alternativ för att genom om- och eventuell tillbyggnad nå bättre ekonomi. Om man ändå river bör byggnaden rivas varsamt så att byggelementen så långt möjligt kan återanvändas som byggstenar i ett nytt hus. På bomässan H22 i somras visade Helsingborgshem och KTH att detta är fullt möjligt.

Byggmaterialen blir också bättre och miljövänligare över tid. Stålbranschen är på väg att producera fossilfritt stål, träbranschen har tagit fram nya produkter som korslimmat trä och cementbranschen utvecklar teknik för att fånga in koldioxid från källan, det vill säga cementfabrikens skorsten. Tekniken kallas Carbon Capture and Storage, CCS. Norge och Sverige ligger långt framme. Dessa satsningar som ger globala miljövinster behöver samhällets stöd och inte stoppas av lokala miljöskäl. Det kan vara frestande för en kommun att lägga in sitt veto, men för att nå de globala miljömålen måste vi tänka stort. 

Johan Silfwerbrand
Professor i brobyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev