Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Offentlighetsprincipen gör mer skada än nytta i friskolorna

Skolverket och SCB har nyligen presenterat lösningar på problemet med statistiksekretessen som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Låt oss ta den proportionerliga vägen för en öppenhet vi alla vill ha, så att mer resurser kan användas till undervisning, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Publicerad: 21 september 2020, 12:36

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Få verkar inse vilken stor kostnad och byråkrati ”paketet offentlighetsprincipen” medför,” skriver Ulla Hamilton.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

OffentlighetsprincipenFriskolorStatistikSekretessMiljöpartiet

Annika Hirvonen Falk (MP) skriver om att problemet med skolstatistiken måste lösas snabbt. Det håller vi helt med om. Men hennes lösning – att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen – instämmer vi inte i. Såväl Skolverket som Statistiska centralbyrån (SCB) har nyligen presenterat andra vägar för att lösa problemet med statistiksekretessen. Det är förvånande att Miljöpartiet, som sagt sig vilja värna om små friskolor, hellre ser ett införande av offentlighetsprincipen. För det är de små skolorna som kommer att drabbas av denna oproportionerliga åtgärd – bara 1 procent av alla friskolehuvudmän har fler än 20 skolenheter.

Det kan låta självklart att du ska ha rätt att få ta del av handlingar från en friskola precis som från en myndighet. Men offentlighetsprincipen handlar inte bara om detta. Få verkar inse vilken stor kostnad och byråkrati ”paketet offentlighetsprincipen” medför.

Det är krav på registerhållning och diarieföring. Alla inkomna och upprättade handlingar måste registreras inklusive e-postkorrespondens mellan lärare och föräldrar. Upprättade bedömningsdokument av eleverna med mera ska diarieföras. Diariet ska vara publikt. Kraven medför extra administration som måste hanteras av någon, pengar och kraft som annars skulle kunna användas för undervisningen.

Kravet på tillgänglighet innebär också att en friskola måste tillgodose, eller avslå, en begäran inom högst två till tre dagar. Långsam handläggning kan anmälas till Justitieombudsmannen. Nio av tio av våra medlemmar är små och driver bara en skola. Mer än var tredje fristående grundskola har färre än 100 elever. De har ingen administrativ personal. Det är rektor som hanterar detta. På loven är skolorna stängda och personalen ledig. Friskolan måste dessutom ha kompetens för sekretessbedömning, något som också kommer kosta på bekostnad av elever och undervisning.

Friskolor är hett omdebatterade i Sverige. Det skulle räcka med att en samordnad grupp skickar ett mejl om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen.

Redan i dag har Skolinspektionen full insyn i friskolors ekonomi och verksamhet. Kommuner har också insynsrätt. Ett rimligt sätt att säkra transparensen är att lagstiftaren i stället anger vad som ska vara publik information från fristående skolor.

Annika Hirvonen Falk är lagstiftare och borde vara medveten om proportionalitetsprincipen. De krav som ställs för att uppnå ett visst syfte får inte vara oproportionerligt gentemot den enskilde. Skolverket och SCB har nu visat att det finns andra vägar att gå som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Låt oss ta den proportionerliga vägen för en öppenhet vi alla vill ha, så att mer resurser kan användas till undervisning.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev