”Oacceptabelt att hot får styra stadsbyggandet”

Sverige organiserar just nu mottagandet av flyktingar från ett krigshärjat Ukraina. För att detta mottagande ska bli hållbart behöver vi dra lärdom från den förra flyktingvågen. Hat, hot och rädsla kan inte få styra för vem vi bygger staden. Den situation som uppstod i Göteborg utgör ett varnande exempel på vad som hände när opinionen vände.

Vi bevittnar just nu ett fasansfullt krig utspela sig i Ukraina. Hur många flyktingar som kommer att behöva bostad i Sverige är ännu omöjligt att säga. Klart är ändå att ett jämnt mottagande kommer att bli svårt i kommuner med bostadsbrist. Än en gång riskerar vi att se en snabbt vändande opinion.

LÄS MER: Kommunalråden var flyktingar – så ser de på mottagandet i dag

I samband med flyktingvågen 2015 beslutade Göteborgs stad att uppföra 1000 temporära bostäder. Den infekterade debatt som uppstod bidrog till att endast 57 bostäder byggdes. Staden gick från fattat beslut och politisk enighet om jämn integration av flyktingar i de stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända, till förlorad politisk konsensus.

Jag har analyserat den stadsbyggnadsdebatt som uppstod i Göteborg i samband med flyktingvågen 2015. Ett stort antal kommentarer från invånare skickades då in till staden. Många av dem kom från boende i Göteborgs mer välbeställda områden. Flera av kommentarerna handlade om att man såg katastrofala kulturkrockar av att få nyanlända som grannar, och man oroade sig över sjunkande fastighetsvärden. Liknande synpunkter kom fram under de informationsmöten staden ordnade i syfte att snabba på bygglovsprocesserna. Främlingsfientliga åsikter luftades där öppet. Vid några av mötena deltog uniformerade män med flaggor. Mycket pekar på att både politiker och tjänstemän blev överraskade över det kraftiga motstånd som kom fram vid dessa möten.

Parallellt med dialogen med medborgare pågick en medial debatt på Göteborgs-Postens ledarsidor. Den var starkt ifrågasättande när det gällde nyanländas rätt till välfärd. Den debatten har analyserats av bland annat Delmi, Delegationen för migrationsstudier, som konstaterade att ledarsidorna i GP bidrog till att normalisera såväl populistiska som extremistiska synpunkter.

De politiker som då ledde Göteborgs byggnadsnämnd respektive fastighetsnämnd hotades till livet och fick ha livvakt. Med det folkliga motståndet kom också en förlorad politisk konsensus. Också på många andra platser var tonen hätsk. Mot bakgrund av erfarenheterna i samband med förra flyktingvågen behöver Sveriges kommuner denna gång både vara bättre förberedda och axla sitt ansvar i större utsträckning.

Jag vill därför uppmana Sveriges kommunpolitiker till följande:

• Många städer i Sverige är segregerade. För att motverka den ojämna utvecklingen mellan stadsdelar har Göteborg antagit ett mål om ”Jämlikt Göteborg”. Den typen av mål kan inte bara vara pappersprodukter. De måste få genomslag också i praktiken. Bosätt därför flyktingar jämnt, särskilt i stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända.

• Många kommuner med bostadsbrist bosatte flyktingar i bostäder med tidsbegränsade kontrakt. Ofta bara två år. Ingen nyanländ hinner komma fram i bostadskön under så kort tid. Resultatet blev i flera fall social dumpning. Se de nyanlända som de kommunmedborgare de är och ta ansvar inom kommunen.

• Vi behöver en debatt inte bara om hur vi bygger staden, utan också för vem. Det är oacceptabelt att extremistiska synpunkter ska få styra stadsbyggnadsdebatten. Det är lika oacceptabelt att vi får en debatt där vita, europeiska flyktingar är välkomna, men inte andra. Sveriges kommuner och regioner måste bidra till en diskussion där alla tar ansvar, också när opinionen vänder.

Vi kan inte acceptera en utveckling där politiker blir mordhotade för att man försöker bosätta nyanlända i enlighet med svensk lag och enligt fattade politiska beslut. Kommuner måste stå emot främlingsfientliga krafter – hat, hot och rädsla kan inte tillåtas styra hur vi bygger staden.

Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, Chalmers tekniska högskola