”Nya regler kan förvärra bristen på undersköterskor”

Reglerna om en skyddad yrkestitel för undersköterskor från den 1 juli 2023 blir en utmaning för alla verksamheter i vård och omsorg. Särskilt kritisk blir övergången för de idéburna och andra mindre fristående omsorgsgivare. Socialstyrelsens förslag till regler måste kompletteras på flera punkter, annars förvärras kompetensbristen i äldreomsorgen. 

Om åtta månader träder de nya bestämmelserna om skyddad yrkestitel för undersköterskor i kraft. Den som ska arbeta som undersköterska behöver då söka bevis för yrkestiteln hos Socialstyrelsen. Det påverkar över 175 000 undersköterskor i Sverige och över 250 000 medarbetare i närbesläktade yrken. Förändringen är stor för alla verksamheter inom vård och omsorg, i såväl offentlig och idéburen som privat regi. Inte minst innebär de nya reglerna en stor anspänning för kompetensförsörjningen, när bristen på undersköterskor redan är påtaglig. 

LÄS MER: SKR-chefen varnar regeringen för att strypa invandringen 

Undersköterskeyrket har inte varit reglerat tidigare och utbildningen har över tid skiftat kraftigt i såväl kvalitet som innehåll. Det är därför en grannlaga uppgift att utfärda bestämmelserna för vilka kompetenskrav som bör gälla. Vår bedömning är att Socialstyrelsen i stora delar har gjort bra avvägningar i sina förslag, som precis har varit ute på remiss. Men det behövs konkreta förändringar och kompletteringar. 

• Sänk inte kraven för dem som nu studerar till undersköterska. I en ambition att ha enhetliga krav för alla som söker titeln föreslår Socialstyrelsen lägre krav än inom nuvarande utbildningar. Det är att skicka helt fel signaler, eftersom kompetensnivån i äldreomsorgen behöver stärkas. Sätt i stället olika krav för dem med äldre utbildningar och dem som nu går sin utbildning.

• Undvik att skicka yrkeserfarna undersköterskor tillbaka till skolbänken om det inte är absolut nödvändigt. Det är bra att Socialstyrelsen föreslår en ”ventil” i reglerna som tar hänsyn till arbetslivserfarenhet. Sannolikt finns det många yrkeserfarna undersköterskor som inte riktigt når upp till alla formella krav. En del av dem läste till undersköterska på Komvux i en tid då ämnet svenska inte var obligatoriskt. För att de nu ska slippa gå tillbaka till skolbänken och komplettera med gymnasiesvenska, oavsett hur bra svenska de pratar, bör arbetsgivaren kunna intyga medarbetarens språkkunskaper.

• Låt den som ansökt om yrkestiteln få fortsätta jobba tills ansökan är behandlad. Det blir sannolikt en anstormning av ansökningar till Socialstyrelsen inför det nya regelverket och det kan dröja innan man får sitt bevis. Vi ser en risk för att verksamheter i äldreomsorgen, i ett inledningsskede, kan få svårt att bemanna med rätt kompetens i relation till lagar, regler och avtal. 

• Sätt en riktigt låg avgift för att söka yrkestiteln undersköterska. Riksdagen har bestämt att den som söker yrkestiteln undersköterska ska betala en avgift till Socialstyrelsen. För att inte skapa onödiga trösklar måste den avgiften vara lägre än för exempelvis sjuksköterskor (870 kronor) och andra legitimerade yrkesgrupper.

Att rekrytera tillräckligt många medarbetare med den skyddade yrkestiteln blir en stor utmaning för alla arbetsgivare i vård och omsorg. Idéburna och andra mindre fristående vård- och omsorgsgivare kommer att ha särskilt stora svårigheter. De har inte tillgång till de stödstrukturer som ofta finns i kommuner och regioner. Avtalen med kommunerna täcker inte heller kostnaderna som införandet av den nya lagstiftningen innebär för verksamheterna. Ovanpå detta kommer de krav på bemanning som ofta finns i avtalen. 

För att inte ytterligare spä på kompetensbristen inom äldreomsorgen är, förutom förändringarna ovan i Socialstyrelsens förslag, en fortsättning på det statliga äldreomsorgslyftet helt avgörande. Det måste den nya regeringen ta med i sin kommande budget.

Karin Liljeblad
Senior branschexpert, arbetsgivarföreningen Fremia

Ulrika Stuart Hamilton
Generalsekreterare, intresseorganisationen Famna