Nya krav på skolmyndigheter ger starkare skola

När dagens skolsystem infördes för snart 30 år sedan lovade Moderaterna att konkurrens skulle leda till kvalitet och skolframgång. Med facit i hand ser vi att verkligheten blev den motsatta. Moderaterna föreslår nu mer konkurrens och fler inspektioner, trots att det receptet hittills inte lett till vare sig bättre kunskapsresultat eller starkare likvärdighet.

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen. Tack vare de senaste årens stora satsningar på skolan har den negativa utvecklingen vänt i flera internationella kunskapsmätningar, däribland både PISA 2015 och 2018. Men det svenska skolsystemet är fortfarande alltför ojämlikt. Ska vi åter nå en kunskapsskola i världsklass måste den svenska skolan bli en mötesplats och skapa möjligheter för varje elev. Alla skolor ska vara bra skolor.

Eftersom Sverige har ett av har världens mest decentraliserade skolsystem har staten en omfattande reglering av skolväsendet, främst i form av lagstiftning, läroplaner och inspektioner. Det finns däremot inget sammanhållet statligt kvalitetssystem för hur brister i verksamheten ska fångas upp och hur stöd ska ges till huvudmän och skolor för att åstadkomma förbättringar av resultaten.

I takt med att skolmarknaden växt görs många inspektioner av skolor i dag, men man fokuserar i första hand på att kontrollera att processerna bedrivs enligt lagen. Skolverket samlar och offentliggör mängder av statistik samtidigt som Skolinspektionens enkäter och inspektioner ger ett rikt underlag om kvalitet och brister i de olika huvudmännens verksamhet. Men det saknas en systematisk återkoppling till huvudmännen från staten kring resultat och kvalitet i verksamheten.

Därför har regeringen nu beslutat om ett nytt uppdrag för våra skolmyndigheter Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet, som innebär ett stort steg på vägen mot ökad kunskap och likvärdighet i svensk skola.

Framgångsrika skolsystem karakteriseras av samsyn och gemensamma utgångspunkter. För att stärka skolan och därmed öka elevernas kunskaper krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Därför beslutade regeringen 2018 om nationella mål för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom det svenska skolväsendet. De nationella målen har tagits fram utifrån Skolkommissionens förslag och nu tar vi ytterligare ett steg i uppdraget till skolmyndigheterna.

Uppdraget grundar sig i huvudsak i tre delar.

￭ Ett kvalitetsramverk. För att öka kvaliteten och likvärdigheten måste vi samla kunskap om vad som är framgångsfaktorer i skolan. I dag finns en flora av lokalt beslutade mål och indikatorer, men Skolinspektionen har konstaterat att dessa ofta är alltför lokala. Det finns därför ett värde i att samlas kring ett antal konkreta nationella mål, delmål och indikatorer som tydligt knyter an till styrdokumenten. Sammanställningen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap om effektiv skolutveckling och uppdraget innebär att den kunskap som finns vid myndigheterna samlas och tydliggörs.
￭ Bättre uppföljning. Genom att samla gemensam kunskap och identifiera avgörande faktorer kommer myndigheterna bidra till en större samsyn på de här frågorna. Syftet är också att underlätta och stärka huvudmännens egna uppföljningar av verksamheten och inte minst att få en övergripande nationell bild av läget och utvecklingen i skolan.
￭ Dialog och stödinsatser. Med samlad kunskap om avgörande faktorer för skolutveckling kan staten möta huvudmännen för en regelbunden, kunskapsbaserad dialog. Erfarenheterna av sådana system från länder med uthålligt goda kunskapsresultat är goda. Med utgångspunkt i de nationella målsättningarna, delmålen och indikatorerna kan en uppföljning göras av varje huvudman för att kunna erbjudas stöd utifrån sina villkor och behov. För att förbättra detta stöd utreds också regionaliserade skolmyndigheter.

Den svenska skolan ska vara samhällets stolthet. Vi ska åter bli ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem genom att skapa ett skolsystem som bygger på mer samarbete och mer kunskap. Vi ska sätta eleverna och välfärden främst genom att fortsätta investera i skolan, fortsätta reformera skolsystemet och fortsätta motverka marknadsstyrningen av svensk skola. Så bygger vi ett starkt samhälle.