Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ny studie nyanserar bilden av externhandeln

Det finns en oro för att externhandeln slår ut centrumhandeln. En ny studie som nyligen avslutats vid Uppsala universitet bekräftar externhandelns frammarsch och utglesningen av dagligvaruhandeln. Men den nyanserar samtidigt också bilden.

Publicerad: 15 oktober 2015, 08:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att hindra eller förbjuda externhandel är som att angripa förändringarnas symptom.


Ämnen i artikeln:

HandelRegionerEkonomiKommuner

För femtio år sedan fanns dagligvaruhandel i varje svensk by/stadsdel och sällanköpshandel i de centrala delarna av landets större tätorter och städer. Sedan dess har nätet av dagligvarubutiker glesnat samtidigt som stadskärnorna har fått hård konkurrens från externa köpcentra.

De som oroas av denna utveckling brukar peka på risken att stadskärnorna slås ut, att förändringarna leder till ökat bilåkande och att vissa platser blir utan livsmedelsförsörjning, med potentiella hälsoeffekter som följd.

Nyligen har en HUR-finansierad studie av handelns omlokalisering i Sverige kring sekelskiftet 2000 avslutats vid Uppsala universitet. Den bekräftar externhandelns frammarsch och utglesningen av dagligvaruhandeln, men blottlägger ytterligare förändringar i handelns lokaliseringsmönster som kan nyansera bilden av utvecklingen och hjälpa oss att tolka den.

Dels visar kartläggningen att centrumhandeln är jämförelsevis lindrigt drabbade av butiksdöd. I de fall den har tagit stryk, har som regel all handel på orten drabbats. Då är det alltså snarare fråga om omfördelning av handel mellan – än inom – orter och den typen av koncentration av handel till större platser har pågått åtminstone sedan andra världskriget, det vill säga avsevärt längre än det har funnits externhandel.

Snarare än stadskärnan är det dess randområden som har förlorat butiker. Eftersom den handeln var ganska gles redan i utgångsläget är det svårt att upptäcka för en flanör. Man får gärna intrycket av att det är en tillfällighet att den där udda klädbutiken på bottenvåningen i ett funkishus en kilometer från stadskärnan har ersätts av ett kontor.

En sammanställning av registerdata blottlägger emellertid en systematik i utvecklingen. På samma vis förhåller det sig med de många små nischade butiker som har öppnat på den stadsnära landsbygden.

I Sverige finns en del mindre städer utan externa köpcentra. Intressant nog avviker inte handelns omlokaliseringsmönster på dessa platser på något avgörande sätt från förändringarna i mindre städer med externa köpcentra.

Det externa köpcentrat motsvaras i stället av solitära lokaliseringar i städernas utkanter. Till sist har vi har också kunnat notera har antalet butiker ökar, men inte lika snabbt som befolkningen.

Den sammantagna slutsatsen av dessa förändringstendenser är att uppkomsten av extern handel snarast är ett symptom på förändrade förutsättningar varav två kan lyftas fram särskilt.

Den första gäller att det kundunderlag som behövs för att driva en butik har ökat. Ytterst få områden har i dag den befolkningstäthet som krävs för att en fackbutik ska kunna leva på en lokal (inom promenadavstånd) kundkrets. Den andra faktorn innebär att kundunderlaget har blivit rörligare, vilket också har bidragit till en skärpt konkurrens.

På så vis blir den koncentration av handel till platser som kan hantera bilburna kunder begriplig samtidigt som de stora tappen i städernas tätbebyggelse utanför deras centrum och uppkomsten av nischbutiker i udda lägen också framstår som logisk.

Att hindra eller förbjuda externhandel framstår mot denna bakgrund som att angripa förändringarnas symptom. Därom vittnar också de måttliga effekter som rapporteras från länder som har prövat denna väg.

Förändringarnas orsaker består alltså snarare i befolkningens ökade rörlighet och i att butikernas nödvändiga kundunderlag ökar. Dessa faktorer är betydligt svårare och förmodligen mer kontroversiella att styra än externhandeln.

I vilken grad handelns omlokalisering bör styras är en politisk fråga, men för att en styrning alls ska kunna bli framgångsrik är det ändå häråt den skulle behöva riktas.

Jan Amcoff, docent i kulturgeografi, Uppsala universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News