Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ny dom – seger för elever i behov av särskilt stöd

En färsk dom från Malmö tingsrätt slår fast att det är diskriminering när skolor inte sätter in särskilt stöd i tid till elever. Domen skickar en signal till skolor och kommuner att det kan bli kostsamt att varken leva upp till diskrimineringslagen eller skollagen, skriver företrädare för flera antidiskrimineringsbyråer.

Publicerad: 2 december 2019, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”För den enskilda eleven är konsekvenserna av att inte få stöd stora och de riskerar att bli livslånga.”

Foto: Katja Kircher/Mostphotos


Ämnen i artikeln:

DiskrimineringEleverFunktionsvariationSkollagKommunerElevers rätt till inkludering

Den 28 november 2019, meddelade Malmö tingsrätt en dom som innebär en seger för många barn och unga i behov av särskilt stöd. Målet rör en elev med en funktionsvariaton som medför att hon lätt blir trött, har svårt med inlärning och koncentration. Till följd av detta halkade eleven efter i undervisningen och när hon började fyran stod det klart att hon inte skulle klara något av kärnämnena.

När en elev inte når kunskapskraven i skolan har den enligt skollagen rätt till det som kallas särskilt stöd. I det aktuella fallet drog såväl utredning som insättning av det särskilda stödet ut på tiden. Nästan ett helt läsår hann passera innan eleven fick tillgång till åtgärder nödvändiga för att kunna klara kärnämnena, något som Skolinspektionen också kritiserat. Nu konstaterar även Malmö tingsrätt att åtgärderna sattes in för långsamt och dömer kommunen att betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

På pappret har vi i Sverige en skola med ett tydligt formulerat uppdrag, förankrat i grundläggande mänskliga rättigheter och med utgångspunkt i vårt demokratiska statsskick. Skolan ska vara likvärdig och tillgänglig för alla elever. Elever ska ges de förutsättningar som krävs för att lyckas: det är en mänsklig rättighet.

I praktiken har vi en grundskola som inte lever upp till varje sig diskrimineringslagen eller skollagen.

Vi som antidiskrimineringsbyråer möter ständigt barn och vårdnadshavare som berättar att skolan inte ger det stöd som behövs. Berättelserna handlar om utredningar som drar ut på tiden, om åtgärder som inte är anpassade efter elevens behov och om sönderstressade lärare. Det leder till att elever till följd av bristerna inte kan visa sina förmågor och halkar efter, mobbas, stannar hemma. Många berättar om psykisk ohälsa och om hur skolan inte förstår.

Att skolan ska följa lagen är inte ett odramatiskt pappersarbete. För den enskilda eleven är konsekvenserna av att inte få stöd stora och de riskerar att bli livslånga. Domen är därför viktig är av två anledningar. För det första, för att den erkänner den kränkning som det utgör för den enskilda eleven att inte få det stöd som den behöver. För det andra, för att den skickar en signal till skolor och kommuner att det kan bli kostsamt att inte leva upp till lagen.

Vi hoppas att detta ska tjäna som ett incitament för skolor att faktiskt ta tag i dessa frågor och säkerställa att de lever upp till grundläggande rättighetslagstiftning.

Vi kräver därför:

att staten tar sitt fulla och yttersta ansvar för att skollagen och diskrimineringslagen efterlevs i praktiken och säkerställer att skolan tilldelas tillräckliga resurser
att regeringen ser till att det är praktiskt möjligt för alla skolor och kommuner att få ta del av öronmärkta medel – oaktat kommunernas ekonomiska situation
att skolornas huvudmän ger högsta prioritet åt frågan och söker och använder det stöd som redan finns
att rektorer och huvudmän tar sitt fulla och yttersta ansvar för en likvärdig utbildning genom att fördela resurser utifrån elevens förutsättningar och behov
att alla elever i behov av stöd får komma till tals när ett åtgärdsprogram tas fram, följs upp och utvärderas. Elevens synpunkter ska tillmätas stor betydelse

Johan Ekblad, verksamhetschef Malmö mot Diskriminering

Jenny Mörk, verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne

Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala

Annika Lindström, verksamhetsledare Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet är sedan 2015 en av sex former av diskriminering i diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet, till exempel skolan, inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som utsätts för bristande tillgänglighet har enligt diskrimineringslagen rätt till diskrimineringsersättning. Ärenden som rör diskriminering, går med undantag från arbetslivet, att driva upp till två år efter att diskrimineringen skett. För barn gäller förlängd preskription vilket gör det möjligt att driva ärenden om diskriminering upp till två år efter det att barnet fyllt 18.

Antidiskrimineringsbyråerna

Malmö mot Diskriminering, Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala och Göteborgs rättighetscentrum mot diskriminering är fyra av Sveriges 17 antidiskrimineringsbyråer. Antidiskrimineringsbyråer är icke vinstdrivande organisationer som bland annat arbetar med att ge kostnadsfritt juridiskt råd och stöd till enskilda som utsatts för diskriminering.

Sedan 2016 har Malmö mot Diskriminering (MmD), med projektstöd från Arvsfonden, utvecklat ett barnrättsperspektiv i vår verksamhet. Det nu aktuella ärendet kom in i samband med detta arbete och har därefter drivits inom ramen för vår ordinarie verksamhet. Det närmsta året testar och utvecklar MmD metoder för att bryta ned den strukturella bristande tillgänglighet som vi ser drabbar barn, många gånger i just skolan.

Läs mer om satsningen

Aktion som metod.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev