Nu måste vi motverka ensamhetens pandemi

Flera hundra människor hittas varje år döda sedan länge, utan att någon levande själ tänkt att denna medmänniska fattats dem. Så sorgesamt, vilket liv de kan ha levat intill oss andra. Forskning visar att över fyra av tio svenskar har upplevt sig ofrivilligt isolerade. 150 000 svenskar har kontakt med andra bara någon eller några gånger i månaden, ens på avstånd. Var femte som dör på sjukhus, dör ensam. Åtta av tio anhörigvårdare känner sig ensamma även i tvåsamheten.

Vad gör ensamhet med oss? 148 forskningsstudier visar tillsammans att ofrivillig isolering skadar oss lika mycket som rökning och fetma. Smärta förvärras, vi blir deprimerade och får svårt att försvara oss mot infektioner.

Liberalerna har medverkat till att årets statsbudget avsätter medel för att motverka ensamhet. I Sveriges riksdag har vi krävt en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet som ifrågasätter allt från stadsplanering och transporter till kultur, civilsamhälle och näringsliv. Vi vill också sänka vinstskatten vid flytt, höja taket i bostadstillägget och låta sociala behov väga tyngre än idag när en människa ansöker om äldreomsorg. Vi föreslår stärkt stöd till volontärer och ideella krafter, liksom ett uthålligt, idogt arbete för profilboenden med HBTQ-inriktning och för hemtjänst och särskilda boenden med exempelvis arabisktalande eller teckenspråkig personal.

Nu räcker inte våra förslag.

Till en redan karg verklighet kom denna vinter coronaviruset. Denna smärtsamma vår har både redan isolerade personer och människor som tidigare levt ett rikt liv hållits borta från oss andra i många månader. Personer över 70 rekommenderas att hålla nogsamt avstånd och på landets äldreboenden råder sedan länge besöksförbud.

Ungefär fyra av tio personer med äldreomsorg uppger att de är ensamma, visar Socialstyrelsens årliga undersökningar, men undersökningarna genomfördes alla före coronapandemin. Vad skulle svaren bli nu, under Den oändliga ensamhetens pandemi?

Människor på särskilt boende måste ha livskvalitet. Vi måste som land klara av att förebygga både riskerna med viruset och skadorna av påtvingad isolering. Därför vill vi att staten gör ett försök att låta fler människor som älskar varandra få träffas.

Vi är väl medvetna om att uppgiften inte är enkel: om boende smittas kan de behöva långvarig hjälp från redan hårt tyngd sjukvård. Andra boende får inte utsättas för risk, var och ens frihet måste ovillkorligen sluta där någon annans frihet börjar. Samtidigt visar studier att det inte är anhöriga, utan personal, som fört in coronasmittan på äldreboendena. Strikt isolering får inte i onödan göra ont värre. Vi liberaler föreslår att Socialstyrelsen nogsamt, men snabbt söker vägar för sköra människor att mötas.

Det brådskar med en redovisning från Socialstyrelsen av vilka undantag som kan göras från besöksförbudet. Det behöver även tas fram digitalt stöd och riktlinjer om hur vissa besök och möten tryggt kan genomföras. Inte minst borde symtomfria 70-plussare som varit isolerade hela våren kunna träffa partners ute i det fria, även om de bor på ett särskilt boende.

Vi har även ett mer långsiktigt förslag: vi vill att Folkhälsomyndigheten drar en lans inte bara mot viruset, utan också mot ensamheten. Det kan ju dröja länge innan vi får fungerande vaccin och effektiva antivirusmedel till alla som behöver, och allt eftersom pandemin fortsätter behöver vi ta allt större hänsyn till den ohälsa som 70-plussarnas påtvingade isolering för med sig.

Isolering gör oss sjuka i psykisk ohälsa, infektionskänslighet och hjärt-kärlsjukdom, så vi liberaler föreslår att Folkhälsomyndigheten snarast knyter till sig geriatrisk och psykiatrisk expertis för att mota ensamhetens verkningar.

Socialt nätverk och gemenskap kan halvera risken för förtida död. Vi liberaler vill hitta trygga vägar för människor att mötas, oavsett detta virus. Som förtroendevalda är det vårt ansvar att vända på varje sten för att minska påtvingad isolering. Vårt lands ensamma har inte tid att vänta.

Lina Nordquist, riksdagsledamot, socialpolitisk talesperson (L)

Barbro Westerholm, riksdagsledamot, folkhälsopolitisk talesperson (L)

Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd Region Stockholm (L)