Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nu måste politikerna prioritera fallolyckor!

Vinter, mörker och halka samt kommuner som snålar med snöröjning och sandning är en olycklig kombination som ställer till det för tiotusentals personer. Enligt MSB halkar cirka 25 000 personer varje vinter så illa att de måste söka läkarvård, skriver Jöran Rubensson som vill se en nollvision för fallolyckor.

Publicerad: 3 mars 2019, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Politikerna prioriterar inte fallolyckor lika högt som trafikolyckor och de äldre betalar priset.

Foto: Vichnija/Knud Nielsen, Colourbox, Nils Jakobsson, Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaFolkhälsoarbeteÄldre

Fallolyckor är ett folkhälsoproblem som leder till flest dödsfall, flest inläggningar på sjukhus och flest besök på akutmottagningarna. Siffror från Socialstyrelsen visar att cirka 70 000 personer skadas årligen så allvarligt att de får läggas in på sjukhus, fler kvinnor än män. Och varje år beräknas drygt 1 000 personer avlida till följd av fallskador, ungefär tre gånger fler än i vägtrafiken. Majoriteten av de avlidna är äldre personer.

De samhällsekonomiska kostnaderna för fallolyckor uppgår enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, till 22-25 miljarder kronor varje år. Samtidigt som insatserna för att förebygga fallolyckor är mycket mindre än satsningarna på att förebygga trafikolyckor. Men det krävs inte bara mer pengar i förebyggande syfte. Det är hög tid att införa krav på obligatoriska utredningar vid fallolyckor. Alltså på motsvarande sätt som sker vid trafikolyckor och bränder så att de bakomliggande orsakerna kan användas i det förebyggande arbetet.

Vinter, mörker och halka samt kommuner som snålar med snöröjning och sandning är en olycklig kombination som ställer till det för tiotusentals personer. Och fotgängare drabbas av flest skador. Vanligen handlar det om en bruten eller kraftigt stukad handled, arm eller axel.  Enligt MSB halkar cirka 25 000 personer varje vinter så illa att de måste söka läkarvård. En isig vinterdag söker cirka 200 personer vård i Stockholm.

En rapport från Väg- och Transportforskningsinstitutet visar att det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för vinterväghållning och kostnaderna för skador. I kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre än i kommuner som gör satsningar. Ny forskning från Chalmers i Göteborg visar också att fyra av fem halkolyckor kan undvikas med uppvärmda gator.

I jämförelse med många andra länder har Sverige varit framgångsrikt i fråga om att minska antalet trafikolyckor. När riksdagen 1997 antog en Nollvision mot trafikolyckor omkom 541 personer. Även om 2018 blev ett mörkt år i trafikstatistiken, preliminärt 325 omkomna, så har det drygt tjugoåriga trafiksäkerhetsarbetet med en Nollvision gett mycket goda resultat.

Däremot har utvecklingen gått åt fel håll när det handlar om att förhindra fallolyckor, i synnerhet bland äldre. Och anledningen är solklar. Politikerna prioriterat inte fallolyckor lika högt som trafikolyckor. Trots att fallolyckor är vanligare än alla andra olycksfall tillsammans. Så kan det inte fortsätta år efter år. 2019 måste bli året då riksdagen tar sig samman och formulerar en Nollvision för fallolyckor på motsvarande sätt som för trafikolyckor. Det skulle spara många miljarder och onödigt lidande för många människor.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News