”Nu måste alla kommuner prioritera klimatanpassning”

Den gångna sommaren har vi sett både extrema regnoväder, värmeböljor och torka drabba såväl Sverige som många andra länder. Redan inom några årtionden väntas vädret i Europa förändras betydligt, enligt lokala scenarier i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. 

I stora delar av Sverige väntas dagar med extremt mycket regn att bli både fler och intensivare. I delar av södra och östra Sverige kommer vattenbrist bli ett allt större problem.

Utsläppen behöver minskas snabbt och radikalt, men samtidigt måste vi anpassa samhället till de klimatförändringar som redan är här och till de som kommer. Hur stora skadorna – och kostnaderna – blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället. I det arbetet har kommunerna en mycket viktig roll.

LÄS OCKSÅ: Forskare: Dags förbereda skola, vård och omsorg för extremväder 

Vartannat år kartlägger och rankar IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring kommunernas arbete med klimatanpassning. Syftet är att tydliggöra behov och utmaningar och att få fler kommuner att arbeta systematiskt med klimatanpassning. 

I den senaste kartläggningen anger nästan alla kommuner att de har påverkats av klimatförändringar och extrema väderhändelser, men färre än hälften har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder. Bara sex av tio kommuner har analyserat hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat dem.

Det är stor skillnad mellan olika kommuner. Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet som större kommuner. 

LÄS OCKSÅ: Gabriel Wikström: Politiskt feltänk kring genomförandet av Agenda 2030 

De kommuner som har placerat sig i topp har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning, integrerat klimatanpassning i den ordinarie verksamheten och avsatt resurser för att samordna arbetet. Fler kommuner behöver arbeta på det här sättet. 

Vi ser fem behov:

￭ Analysera hur kommunen påverkas. Alla kommuner behöver analysera hur de kommer att påverkas av extrema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar. Fler kommuner behöver också bli bättre på att analysera konsekvenserna av tidigare händelser och använda kunskapen framåt.

￭ Arbeta systematiskt. Kommunernas klimatanpassningsarbete behöver vara långsiktigt och systematiskt. Alla kommuner måste utforma strategier för att se till så att sårbarheter minskar och framtida bebyggelse är robust genom hela dess livslängd. 

￭ Politisk vilja är avgörande. Besluten om att arbeta med klimatanpassning måste fattas på politisk nivå. De kommuner som har kommit långt i sitt klimatanpassningsarbete framhåller politisk vilja och mandat som framgångsfaktorer.

￭ Samverka mer. Samverkan behöver stärkas, såväl internt mellan olika förvaltningar och kommunala bolag som externt med exempelvis fastighetsägare och försäkringsbolag. Dessutom bör klimatanpassningsarbetet involvera flera olika kompetenser och ske sektors- och förvaltningsövergripande.

￭ Öka stödet till kommunerna. Kommunerna behöver stöd från staten genom nationella riktlinjer och med ökade resurser till klimatanpassningsarbetet. Dessutom behöver många kommuner hjälp med lärande exempel, där anpassade forum för samverkan och dialog för klimatanpassningsarbete kan vara ett sätt. 

För att minimera skadorna och kostnaderna av extrema väderhändelser, samt för att öka nyttan av åtgärder, måste alla kommuner fatta beslut om att avsätta tid och resurser för ett systematiskt klimatanpassningsarbete.

Hanna Matschke Ekholm, IVL Svenska Miljöinstitutet
Staffan Moberg, Svensk Försäkring