”Nu krävs stora insatser för arbetsmiljön”

Pandemin drar över Sverige och diskussionen går hög om beredskapen inför denna kris.Hur har man organiserat sig och vilken förberedelse och möjlighet till snabb omställning har man haft?

Arbetsmiljörisker har med rätta fått hög prioritet och det systematiska arbetsmiljöarbetet har verkligen prövats. Hur fungerar det och hur har man samverkat under dessa pressade förhållanden?

När den mest akuta fasen nu börjar stabiliseras är det på sin plats att lyfta upp det gigantiska arbetsmiljöarbete som kommer att behövas för alla som arbetar i och har arbetat i pandemins epicentrum. Det behövs nu och det behöver riggas för tiden då det värsta dragit över, när vi går in i nästa fas – post-covid.

Samarbetet med företagshälsovården behöver nu intensifieras för att stävja uppenbara risker. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med riskbedömningar, aktiviteter och kunskapshöjningar behöver stärkas efter att det kommit i skymundan och stannat av när den mest akuta fasen pågått. Framför oss ligger en vårdskuld och tusentals trötta och slitna medarbetare och chefer.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är av stor vikt nu för att vi inte ska riskera massiva sjukskrivningar och stora rehabiliteringsåtgärder.

I den nyligen framlagda utredningen ”Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess” (SOU 2020:24) nämns företagshälsan som en viktig aktör som behöver stärkas. I denna situation är det också viktigt att påminna om företagshälsans möjligheter att på ett strategiskt plan hjälpa till att stärka organisationer och verksamheter med kunskap och redskap om hälsa och arbetsmiljö för att undvika ohälsa och sjukskrivningar och få en god och produktiv arbetsplats.

Att verka för en god arbetsmiljö är ett långsiktigt arbete. Den ökande psykiska ohälsan var redan före pandemin oroande hos våra kunder. I den akuta situation som Sverige nu befinner sig i så stödjer vi med stödsamtal och krishantering med mera. Men nu måste mer strukturerade och hälsofrämjande insatser sättas in.

Att företagshälsan som oberoende expertresurs är delaktig och stödjande i detta arbete är avgörande. Vi har stora möjligheter att bidra både i det strategiska, taktiska och operativa arbetet för att stärka Sveriges kommunerna och regioner. Vi arbetar mycket nära våra kunder och känner arbetsplatser och chefer väl. Vi finns här som en resurs som med rätt förutsättningar kan göra avgörande insatser för att på sikt spara pengar och minska lidande.

Det ekonomiska stöd som arbetsgivare kan söka för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bör ökas. Genom att höja maxgränsen, som nu ligger på 200 000 kronor, och minska arbetsgivarnas egenfinansiering ökar möjligheten även för de offentliga arbetsgivarna att stötta sina medarbetare.

Vi förväntar oss att regeringen ser det alarmerande behovet och också avsätter de ekonomiska resurser som behövs till Sveriges Kommuner och Regioner så att de offentliga arbetsgivarna i krisens centrum ska kunna arbeta och planera för ett organiserat och strukturerat hälsofrämjande och förebyggande arbete med hälsa och arbetsmiljö i fokus.

Eva Hård, Kommunhälsan Skellefteå

Ann-Louise Ottosson, Regionhälsan Region Blekinge

Camilla Klasson, enhetschef stadskontoret Jönköping

Marianne Rosgren, Arbetsmiljöenheten och Friskvårdsteamet Region Jönköping

Kristina Sikström, Kommunhälsan Eskilstuna kommun

Jörgen Åkesson, Arbetsmiljö och hälsa Region Kalmar

Daniel Johansson, Kommunhälsan Luleå

Maria Asplund, Företagshälsan Region Norrbotten

Lars Högblom, Regionhälsan Region Värmland

Ulrica Cavallin, Regionhälsan Region Gävleborg

Johan Henriksson, Kommunhälsan Sundsvall

Mirko Ivanivic, Hälsan och arbetsmedicin, Hälsan och stressmedicin Västra Götalandsregionen

Katarina Olofsson, Regionhälsan Region Västernorrland

Jens Wahlström, Företagshälsan Region Västerbotten