måndag5 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nu kraftsamlar vi för att fler elever ska klara gymnasiet

Läget i skolorna den här våren är mycket oroande. Stora delar av det stöd som skulle ha getts till elever den här våren inte har kunnat genomföras. Med den höga arbetslöshet och långvariga ekonomiska kris som följer i coronapandemins spår måste vi tillsammans få fler elever att fullfölja gymnasieskolan, skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens gd Fredrik Malmberg.

Publicerad: 19 maj 2020, 02:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Coronapandemin har gett oss en utbildningsskuld som vi måste kraftsamla för att kunna lösa tillsammans,” skriver  Fredrik Malmberg. Foto: Mikael Damkier/Mostphotos


Ämnen i artikeln:

GymnasiebehörighetDistansundervisningRektorerEleverLärare

Gymnasieexamen är den stora vattendelaren säger Arbetsförmedlingens generaldirektör apropå vilka som har en chans på arbetsmarknaden. Redan innan coronapandemin hade vi en stor grupp elever som inte blev behöriga att söka till gymnasieskolan och en hög andel avhopp från gymnasieprogrammen. Förra läsåret saknade 15,7 procent av eleverna i årskurs 9 behörighet att söka till ett nationellt gymnasieprogram och cirka en fjärdedel av eleverna hoppar av innan de fått sin gymnasieexamen.

Hur ser dessa siffror ut det här läsåret? Och hur blir det om distansundervisningen fortsätter i gymnasieskolorna till hösten?

Läget i skolorna den här våren är mycket oroande. En enkätundersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar att stora delar av det stöd som skulle ha getts till elever den här våren inte har kunnat genomföras. Den bilden bekräftas av samtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och av undersökningar gjorda av Lärarnas riksförbund, Sveriges elevkårer, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Attention och många fler. Elever i behov av stöd är en särskilt utsatt grupp.

Coronapandemin har gett oss en utbildningsskuld som vi måste kraftsamla för att kunna lösa tillsammans. Det finns visserligen många exempel på hur elever och lärare lyckats ställa om snabbt i krisen. De goda exemplen ska vi dra lärdomar av. Men det är livsfarligt att se på skolan som den här krisens solskenshistoria när många röster och många undersökningar pekar på något annat. För även i skolorna räddas liv om än inte lika påtagligt som inom vården.

Vi är en myndighet som ger stöd till skolor och skolhuvudmän. Vi har utökat vår kapacitet nu under krisen och även vårdnadshavare kan ringa oss. Vi har också bett om utökade resurser för att kunna ge mer proaktivt stöd till gymnasieskolor och folkhögskolor.

Men vi vill höra från övriga Skolsverige hur vi kan kraftsamla mer. Hör av er till oss. Och vi vill också rikta några uppmaningar till andra:

■ Skolhuvudmän för grundskolan, mobilisera nu resurser för att göra sommarskolorna så bra som möjligt för trötta lärare och elever.
■ Rektorer och lärare i gymnasieskolor, stöd era elever så att de inte hoppar av. Många elever har under den här våren inte fått de extra anpassningar och särskilda stöd som de har rätt till, vilket riskerar att leda till fler avhopp.
■ Skolhuvudmän för gymnasieskolor, förstärk elevhälsan så att den kan arbeta främjande och förebyggande. I vår rådgivning ser vi att det är färre gymnasieskolor än grundskolor som söker stöd för att utveckla sin elevhälsa, trots att eleverna har rätt till stöd också i gymnasieskolan.
■ Utbildningspolitiker, utveckla motiverande åtgärder för att få fler gymnasieskolor att lägga mer resurser på att minska avhoppen.
■ Utbildningspolitiker, stärk landets folkhögskolor så att de kan ta emot fler av de elever som inte klarar av att fullfölja gymnasiestudierna.

Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev