lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Nu kan svenska kommuner attrahera nya investeringar”

För varje näringslivschef i de 290 svenska kommunerna borde skiftet mot mer av lokal produktion vara en välkommen utmaning, skriver arbetsutskottet i Svenska industrikommuner.

Publicerad: 1 december 2022, 04:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Catharina Fredriksson, Jan Bohman, Andreas Erlandsson, Carina Sammeli och Anton Sjödell.

Foto: Kommuninvest (Catharina Fredriksson), Christer Tille (Andreas Erlandsson), Carina Salomonsson (Anton Sjödell)


Ämnen i artikeln:

Näringslivet

Europas industrier står inför stora utmaningar på grund av sina globala försörjningskedjor. Dessa har blivit för långa och påverkas av en lång rad hot. I en bekymrad artikel i The Economist nämns Ukrainakriget, skenande transportkostnader, klimatförändringar, icke-rationella beslutsprocesser och inte minst diktaturernas korruption och oförutsägbara beslut.

Vad betyder all denna osäkerhet och marknadsinstabilitet för en svensk industrikommun? En möjlighet är att försörjningshoten möts med nya investeringsmönster. Jakten på nya, stabilare, lokala och regionala kluster får därmed en ökad prioritet. 

LÄS MER: Unikt siffermaterial: Så avgör befolkningen din kommuns ekonomi

För att lokalt kunna dra nytta av denna utveckling behövs det en insikt om vad som händer och vad som krävs av kommunerna:

1. En ny global situation öppnar upp för kanske oväntade men välkomna investeringar och etableringar i Norden. Det är ofta stora belopp som står på spel. Men det handlar även om små investeringssteg som tas.    

2. Omvärldsspaningen blir allt viktigare för våra 290 kommunala näringslivskontor.

3. Kommunerna får nya incitament att arbeta på sin attraktivitet och förbereda sig för etableringsintresse hos nya företag.

Det räcker inte att exempelvis anlägga en ny industripark. Det är för enkelt och företagen betraktar det snarare som en förutsättning. En kommuns attraktion bestäms av både hårda och mjuka faktorer. Under några år har det handlat om infrastrukturfrågor som god tillgång på el, logistik och transporter samt hållbarhetsfokus. Men det krävs också attraktiva boende- och livsmiljöer, tillgång till kultur och kompetent arbetskraft. Många gånger handlar det också om professionellt bemötande från platsens huvudaktörer. 

Traditionellt hamnar investeringsfrågor i första skedet hos näringslivskontoret. Sedan sprids ringarna till andra kommunala förvaltningar såsom exploateringskontor, fastighetshetsförvaltning och utbildningsförvaltning och givetvis till själva kommunledningsgruppen. Ibland kommer de kommunala energibolagen in i bilden. 

Det som händer i företagens styrelserum i skenet av ökad oro för försörjnings- och logsitikkedjornas problem ger nya möjligheter för näringslivskontoren. Känselspröten måste vara ute och man måste noga förbereda sig på att fånga upp även de svagaste omvärldssignaler. 

Det nya industriella landskapet ställer nu krav på lokalt och regionalt samarbete med många innovativa inslag. Men faktum kvarstår: för varje näringslivschef i de 290 svenska kommunerna borde skiftet mot mer av lokal produktion vara en välkommen utmaning. Nu finns nya möjligheter att attrahera investeringar och etableringar till den egna kommunen. 

Catharina Fredriksson (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Oxelösund

Jan Bohman (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge

Andreas Erlandsson (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamn

Carina Sammeli (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Luleå

Anton Sjödell (M)
Kommunstyrelsens vice ordförande, Gislaved

Samtliga undertecknare är medlemmar i arbetsutskottet i Svenska industrikommuner.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Näringslivet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev