”Nog med naivitet inför appläkarna!”

I tisdags kom Göran Stiernstedts utredning ”Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet”. Många bra förslag som inte går i marknadsfundamentalisternas riktning. Vänsterpartiet är väldigt nöjda med att utredningen vill att regionerna ska kräva av dem som driver vårdcentraler att de både ska ha besöksmottagningar och digital vårdkontakt.

De så kallade nätläkarbolagen har snabbt vuxit fram de senaste åren. Det är privata företag inom vårdsektorn som främst verkar digitalt, så kallade nätbolag. Det är snabbt växande bolag som har siktet inställt på att etablera sig i många länder. Med nya tekniska lösningar öppnas nya affärsmöjligheter. Investerare ser samma möjligheter med att satsa pengar i spelbolag och i nätvårdbolag. Riskkapitalbolaget Creandum har till exempel satsat pengar i Dr Kry international. Creandum har som mål att ge sina investerare en avkastning om tre gånger pengarna.

Vänsterpartiet vill att samhället ska ta ansvar för att även den digitalt baserade hälso- och sjukvården är jämlik. Därför vill vi att regionerna ska ansvara för utvecklingen och infrastrukturen av de digitala vårdkontakterna.

Primärvården bör kunna erbjuda digitala besök, inte minst för att öka tillgängligheten i glesbygd där det kan vara långt till närmsta vårdcentral. Det ska kombineras med en fysisk mottagning som patienten kan hänvisas till för personlig konsultation. Idag är det frivilligt för regionerna att erbjuda möjlighet till onlinebokning på vårdcentraler och möjlighet att läsa sin journal på internet. Detta menar vi ska vara obligatoriskt. När ansvaret för den digitala vården läggs över på regionerna skapar det också utrymme för att på olika sätt reglera appläkarnas verksamhet.

Frågan är då hur dessa affärsidéer påverkar vården i Sverige och har svenska skattebetalare skyldighet att ställa upp för att riskkapitalbolagen ska nå sina avkastningsmål?

I ett brev till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sjukvårdsdelegation skriver företrädare för Svenska Distriktsläkarföreningen bland annat att nätläkarbolagen får ersättning genom den så kallade utomlänsersättningen — detta oftast för enkla saker utan provtagning, sjukintyg, eller vårdplaneringar. Ändå kräver bolagen hög ersättning. Man jämför sina enkla insatser med fysiska besök på vårdcentraler och berömmer sig för effektivitet.

Att öka tillgängligheten med kontakter för enkla åkommor hjälper inte den ordinarie vården. Sjukvårdsbudgeten ökar inte bara för att dessa bolag etablerar sig. Att runda gällande lag om att den som är sjukast ska ha bäst och mest hjälp förbättrar inte medborgarnas hälsostatus.

När det gäller frågan om nätbolagens affärsmodell handlar det inte om inställningen till ny teknik. På olika håll i Sverige pågår arbete för att använda ny teknik i sjukvården. Det kan handla om att skicka röntgenbilder, hjälpa hjärtsjuka, utföra psykologsamtal med mera. Vänsterpartiet vill stödja denna utveckling med sikte på att hjälpa de sjukaste patienterna. Utformningen av svensk sjukvård ska ha ett hälsoperspektiv och inte ett investerarperspektiv.

De vinstsyftande bolagen lägger ner hundratals miljoner på reklam, som syftar till att få in så många kunder som möjligt oavsett om det finns hälsomässiga skäl. Bolagen anser det vara värt att lägga ner hundratals miljoner på reklam, det är pengar man räknar få igen många gånger om. Att göra reklam för att uppmuntra besök där man i förväg vet att endast självläkning rekommenderas, dränerar de offentliga sjukvårdsanslagen. Detta är ingen vettig sjukvårdsstrategi.

I Sverige ska sjukvården bedrivas enligt hälso- och sjukvårdslagen. Lagens bestämmelser är dock under stark press från kommersiella intressen.

Sjukast först lyder lagen. Dags att leva upp till det.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V)