Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nej till kontanter i kommunerna är olagligt

Simhallar, bibliotek och annan kommunal verksamhet säger allt oftare nej till kontanter. Det här är en form av lagtrots då offentlig verksamhet är skyldig att ta emot kontanter, skriver Björn Eriksson, Kontantupproret.

Publicerad: 5 februari 2020, 18:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Svepskäl, kontrar Kontantuppropet mot kommunernas argument att kontanter ökar rånrisken.

Foto: Maxim Thoré, Arne Forsell / Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

BibliotekÄldre

I flera kommuner finns i dag verksamheter som inte tar emot kontanter. Vi får in rapporter om detta från både större kommuner som Stockholm, Umeå och Eskilstuna som mindre kommuner som Timrå och Hörby. Det kan vara simhallar, bibliotek eller andra tjänster där invånarna betalar en avgift. Dessa kontantstopp brukar motiveras med att det underlättar hanteringen för personalen och att det minskar en påstådd rånrisk.

Vad dessa kommuner glömmer är att när de vägrar att ta emot kontanter så stänger de ute många invånare som av olika skäl inte kan använda digitala betalningsmedel. Dessutom strider det mot lagen.

Offentlig verksamhet, vilket kommunen är, har en skyldighet att ta emot kontanter eftersom det är ett legalt betalmedel. Detta slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i ett avgörande 2015 när dåvarande Landstinget Kronoberg ville stoppa kontant betalning av vårdavgifter. Landstinget fick därefter backa från sitt beslut.

Kommunerna ska enligt lagen behandla alla invånare lika och verksamheten ska inte bedrivas i vinstsyfte. Äldre, sjuka, barn eller funktionshindrade – alla ska ha samma rätt att kunna nyttja den offentliga servicen. Kommuner som nekar människor tillträde, trots att verksamheten är till för just dem, tar inte sitt lagstadgade ansvar.

Alla invånare har rätt att kunna besöka kommunens bibliotek eller simhall. Att erbjuda kontant hantering är ytterst en fråga om solidaritet.

Motiveringen säkerhetsskäl är dessutom underlig. Det finns inget som pekar på att säkerheten hotas av kontanter. En eventuell rånare hittar nog bättre byten än ett biblioteks enstaka förseningsavgifter. Det hela låter som ett svepskäl för att inte behöva ta emot kontanter. Kommunerna tycker att det är besvärligt att hålla reda på en kontantkassa.

Det här ofoget att sätta stopp för kontanter kan kommunerna hålla på med ända tills någon protesterar och överklagar. Om det prövas av domstol är utgången tämligen given och kommunen förklaras skyldig att ta emot kontanter. Att köra på med en olaglig modell ända tills någon säger stopp kan inte kallas för ett ansvarsfullt agerande, utan är en form av lagtrots som ingen är betjänt av.

Riksdagen har nyligen beslutat om en ny lag som säger att bankerna är skyldiga att erbjuda kontanthantering i hela landet. Att lagen tillkommit visar att politikerna på nationell nivå till slut börjar vakna och inser att det finns stora faror med ett kontantlöst samhälle. Utan kontanter står vi oss slätt den dagen strömmen går, kortterminalerna slutar fungera eller illasinnade aktörer stör våra betalsystem. Med kontanter så är vi betydligt tryggare.

Våra kommuner borde därför föregå med gott exempel och värna kontanterna. Kommunal verksamhet ska inte fungera som vilken affärsdrivande verksamhet som helst.

Vi vill därför rikta en fråga till Sveriges alla politiker på kommun- och regionnivå: Står ni upp för att alla invånare i er kommun ska ha möjlighet att betala med kontanter i framtiden?

Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BibliotekÄldre

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News